Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negern i Amerika förr och nu. Några blad ur det amerikanska slafveriets historia, af D. Nyvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första på denna kontinent, som gaf sig själf en lagstiftande
församling, »bourgeoisiens hus». Det var dock icke en styrelse, i
hvilken gemene man hade något att beställa utan plantageägarne
uteslutande. Visserligen hade äfven den fattige hvite rösträtt,
men det innebar endast rätten att få rösta på plantageägarne,
eftersom dessa allena fingo bekläda något politiskt ämbete. Men
så uppfostrades ock dessa aristokrater alla utan undantag för
politiken. Och det stora och förblifvande inflytande äfven för
framtiden, detta gaf dem, belyses bäst därmed, att af femton
presidenter från Washington till Lincoln icke färre än sju voro
födda i Virginia.
Holländarne, som så förtänksamt försett Virginia med
slafvar, glömde icke sin egen koloni New York och införde
slafveriet där år 1628, dock under en mycket mild form, vare det
sagdt till de holländska nybyggarnes heder. Det var en sorglig
dag för de svarta, då engelsmännen togo vid väldet öfver New
York efter holländarne. De, som tro, att slafveriet var en
försynens nådiga skickelse i afsikt att leda hedningen under
kristlig inflytelse, måste medgifva, att åtminstone bland de engelsmän,
som negern träffade i New York, han kommit helt och hållet i
vrånga händer, så långt kristlig uppfostran angår. Äktenskapets
helgd nekades helt och hållet åt hans sammanlefnad med det
andra könet, så att han faktiskt störtades ned i en råhet,
djupare än den mest sjunkna hedendom kunnat uppvisa. Och om
han lefvande aktades såsom ett djur, så aktades han ej mer
såsom död. Ett allmänt dike var godt nog såsom hans
begrafningsplats, och han jordfästes utan alla ceremonier, ungefär såsom
man gräfver ned en död hund.
Till puritanernas första hemort i den nya världen, kolonien
Massachusetts, kom den svarte brodern endast fem år senare för
att där som annorstädes taga oxens och hästens plats såsom en
billigare eller åtminstone mer intelligent dragare. Sant är, han
träffade där vänner. John Elliot, indianernas apostel, mötte
honom och gjorde, hvad han kunde, för att i hans hedniska själs
djupa mylla utså en sådd af ljus. Äfven andra intresserade sig
för hans undervisning. Och i allmänhet kan sägas, att negern
ingenstädes fann så villiga lärare som bland pilgrimsfäderna i
Massachusetts. Och värdet däraf skall förstås bättre genom en
jämförelse med hans ställning i somliga kolonier i södern, t. ex.
Södra Carolina, där lagen uttryckligen förbjöd att gifva negern
skolundervisning. Men så hafva också pilgrimsfäderna för
evärdliga tider inskrifvit sitt namn i historien såsom den nyare tidens
banbrytare icke blott i fråga om att bygga fria stater utan ock i
fråga om att bygga fria skolor. På en tid, då de fattiga hvita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
