Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
A. sin stora helgedom, vars av det grekiska
arkeologiska sällskapet uppgrävda ruiner med en stor mängd
inskrifter lämnat oss högst intressanta uppgifter om
där idkade läkemetoder. Här hade nämligen
Asklepiosprästerna (asklepiaderna) upprättat en stor anstalt
för underkurer och »helbrägdagörelse genom tro».
Oftast gick den sjuke, efter bön och offer, till vila —
måhända under hypnotiskt inflytande — i en stor
därtill särskilt använd byggnad. En dylik vila kallades
senare av romarna zxcubario. Guden uppenbarade sig
då i drömmen och angav de kurer, som borde
användas. Ty A. kunde, om man trodde på honom,
hela allt, ända från blindhet till den fattige siavens
sönderslagna lerkruka. Den botade upphängde votivgåvor,
föreställande den botade lemmen. A., som bl. a. hade
binamnet soter, frälsaren, ställes av de nyplatonska
filosoferna som motbild till Jesus av Nasaret. Bland andra
Asklepioshelgedomar är berömdast den på Kos med
dess asklepiader, till vilka den store läkaren, den rationella
läkarkonstens berömde fader, Hippokrates hörde. Jfr
f. ö. Hygieia. Under namn av Aesculapius kom A.
till Rom 291 f. Kr. De sibyllinska böckernas
vårdare, »femtonmännen», läto under en svår pest nätnta
gudens bild från Epidavros: genom ett under anvisade
han sig själv Tiberön till vistelseort. Ännu i dag
finnes på ön ett sjukhus. Redan före A:s ankomst
hade man i Rom och Italien haft liknande
gudomligheter såsom Strexia eller Safzus (sedan likställd med
Hygieia), Carna m. fl. (jfr Anna Perenna). Någon
allmän läkegud hade ej behövts, då varje ålder och
handling i människolivet hade sin skyddande och hjälpande
semon. Som förnämsta attribut har A. sin heliga
orm. Konsten, som gärna behandlar hans gestalt,
framställer honom som en skäggig man, med ett huvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
