Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Z
Zamoʹlxis, de thrakiska geternas gud. Om honom
visste sagan att omtala, att han varit slav hos
Pythagoras, men sedan flytt till thrakerna och civiliserat
dem. Många andra fabler berättas om Z. såsom
undergörare.
Zeʹtyros, västvinden, son av Astraios och Eos, man
till harpyjan Podarge. Han hade ett altare i Athen
och är avbildad på »Vindarnes torn» där, se Vindarne.
Zevs, på boiotisk och dorisk dialekt Devs och Zas,
enligt ljudlagarna samma ord som sanskritordet Djaus
(i sistnämnda språk ofta med tillägget pza, fader); härifrån
kommer det umbriska Yzupiter, det latinska Zuppiter, allt
av stammen d eller div, glänsa, varav även en hel del
indoeuropeiska ord för dag, dager och gud härleda sig.
Ursprungligen måhända sinnebild för den »ljusglans»,
som genom molnen blänker från höga snöbetäckta
bergtoppar, blir han gud både för ljuset och för åskans
blixt och dunder, och på grund av den glans som
ständigt omger honom, snart nog övergud, tronande på
Olympos. Han kastar till försvar egiden (se även
Atkena), den pansrade getfällen, symbolen av
åskmolnen, kring sig. I Z:s inre väsen var allt det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
