Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
gustaf fröding.
Man kunde kanske uppleta ännu flera
paralell-ställen mällan Levertin och bibliska författare, men
om öfverensstämmelsen är af djupare art och
beroende på genealogisk likart, kan jag ej afgöra. Gamla
testamentets böcker hafva naturligtvis värkat direkt på
Levertin och kunna oafsedt härstamningen ha
framkallat likhet i stil och uttryck.
i Tyskland talas det visst om något som kallas
"Der judische Witz" — man menar väl därmed att
humor och satir ofta förefinnes hos nutida judar —
och till dess utöfvare kunna förmodligen i främsta
rummet räknas Heine, Saphir och Georg Brandes.
Finnes det någon motsvarighet till denna judiska
humor och denna judiska satir i den fornhebreiska
folkkaraktären äller sträcker sig deras judiska
släktledning icke längre tillbaka än till Heinrich Heine,
hvilken kanske tagit den i arf från Voltaire, Byron
och vissa tyska romantiker, att icke tala om
Aristo-fanes, hvilken han ju själf kallar sin fader. Kanske
äro dessutom den Heineska humorn och satiren mera
att betrakta såsom tillkomna genom öfverförning från
något lifligt spirituelt i hans Rhenländska födelseorts
folklynne än genom nationalt judiskt släktarf? Heines
kvickhet är kanske i släkt med och påvärkad af den
Mefistofeliska hos Goethe, hvilken ju liksom Heine
härstammade från det västliga Tyskland? Och samma
släktledning via Byron, Goethe, Heine kunde äfven
hafva föranledt den ständigt lekande kvickheten hos
Georg Brandes. Emällertid torde något om ock icke
allt af den Heineska och den Brandeska kvickheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
