Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kort öfversigt af hufvudpunkterna i metrikens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aeschylus, Sophocles och Euripides. De båda bröderna
Tzezes (12:te årh.) hafva i öfverensstämmelse med sin tids
smak gjort sig förtjenta om metriken genom att på
byzantinska versmått öfversätta Hephæstions ἐγχειρίδιον och de
metriska scholierna till Pindarus. Tricha har författat en
kort metrisk handbok, ”ἐπιμερισμοί (σύνοψις) τῶν ἐννέα
μέτρων”, hvilken dock är helt och hållet excerperad ur
Hephæstion och de tillhörande scholierna. Mot slutet af den
byzantinska tiden lefde Manuel Moschopulos, hvilken
sannolikt är författare till den ofvannämnda, under Dracos
namn bibehållna handboken. Den såsom textkritiker
sorgligt ryktbare Demetrius Triclinius har äfven befattat
sig med metrik och dels författat metriska scholier till
Sophocles och Aristophanes, dels en afhandling om de
Sophocleiska versmåtten. Att för öfrigt allt hvad desse
Byzantinare åstadkommit, så vida det icke inskränker sig till
blott plagiat eller excerpter ur äldre källor, är i högsta
grad värdelöst, behöfver knappt nämnas.
Efter de klassiska studiernas återupplifvande i
vesterlandet dröjde det temligen länge, innan metriken lyckades
tillvinna sig någon större eller mera på djupet gående
uppmärksamhet. Man nöjde sig med en temligen ytlig
kännedom om de allmännast förekommande versmåtten,
hufvudsakligen den daktyliska hexametern och den jambiska
trimetern, med hvilkas efterbildande den tidens filologer
fitigt sysselsatte sig, utan att dock göra sig möda att utforska
de för dessa versmått gällande finare reglorna. Visserligen
har Canter såsom inledning till den Beckska
Euripidesupplagan (1571) publicerat en afhandling ”de metris
poetarum tragicorum”, likasom Camerarius och J. C.
Scaliger försökt sig på förklaringen af den romerska
komediens versmått, men ingen af dessa kan dock sägas i någon
högre grad hafva främjat insigten i de gamles metrik.
Såsom den vetenskapliga metrikens grundläggare
brukar man beteckna Richard Bentley. Onekligen är också
den store britten den, som på metrikens område brutit väg
för nya forskningar och gifvit det första exemplet på ett
verkligt vetenskapligt studium af de lagar, hvilka ligga till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
