Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Definition. Satser ur rytmiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 KAP. I. SATSER UR RYTMIKEN.
mellantider af hvila (intervalla, pauser). Det är emellertid
långt ifrån att detta i alla rytmer skulle vara förhållandet.
Vi veta t. ex., att i musiken ingalunda hvarje ton brukar
genom pauser skiljas från de föregående och efterföljande.
I sådant fall, och detta är det vanligaste, att
rörelsemomenten omedelbart stöta intill hvarandra, måste vissa af dem
på något särskildt sätt utmärkas eller framhäfvas framför
de öfriga, -hvilket kan ske genom olika medel, alltefter
beskaffenheten af det material, i hvilket rörelsen fortskrider.
Det enklaste och vanligaste sättet är genom ett starkare
eftertryck eller betoning. Sammanfattningen af ett sådant
starkare betonadt moment med ett eller flera svagare
betonade, genom hvilka det skiljes från det närmaste starkt
betonade momentet, kallas i musiklärans rytmik en takt
och utgör den första eller minsta rytmiska enheten. Flera
takter kunna förenas till en rytmisk sats; till denna såsom
försats kan ansluta sig en annan såsom eftersats, och båda
tillsamman bilda då en period. Perioderna i sin ordning
kunna sammansättas till rytmiska enheter af ännu högre
rang (repriser, strofer). ᾽
För att vinna en konkret föreställning om den härmed
i sina allmännaste grunddrag antydda inrättningen af de
- musiska konsternas rytm, behöfver man blott lyssna till
något musikstycke med starkt utpräglad rytm, t. ex. ett
dans- eller marschstycke. Man skall då vid noggrannare
aktgifvande lätt finna, att styckets takter med tillbjelp af
de medel, som melodi och harmoni erbjuda, tydligt
gruppera sig fyra och fyra, så att örat efter de fyra första såsom
försats ovilkorligen väntar fyra andra såsom eftersats. Dessa
båda satser eller ätta takter bilda tillsamman en period.
Men äfven perioden bildar ej något afslutadt helt. Den
utgör, för att begagna ett bildligt uttryck, blott en fråga,
på hvilken den följande perioden, likaledes bestående af
åtta takter, fördelade i försats och eftersats, innehåller svaret.
Båda perioderna tillhopa utgöra en repris, och först med
den har den rytmiska och musikaliska tanken fått en fullt .
tillfredsställande afslutning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
