Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Definition. Satser ur rytmiken - 2. Om språket såsom rytmiskt material (ῥυθμιζόμενον)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. 1I. OM SPRÅKET SÅSOM RYTMISKT MATERIAL. 5
Genom en sådan rikare artikulation, hvilken för öfrigt,
såsom det skall visa sig, existerar lika väl i det poetiska
som i det musikaliska konstverkets rytm, skiljer sig denna
rytm väsendtligen’från de förut anförda dels naturliga, dels
genom vissa mekaniska inrättningar åstadkomna rytmerna.
I dessa rytmer är det en abstrakt enformighet, som tröttar
sinnet, då vi deremot i det musiska konstverkets rytm finna
en om organiskt lif påminnande enhet i mångfald.
ANDRA KAPITLET.
Om Språket såsom rytmiskt material (ὑυθμιξόμενον).,
& 6. Det material eller specifika slag af rörelse, som i
de särskilda rytmiska konsterna användes för rytmens
förverkligande benämnes af de gamle ῥυθμεζόμενον (ἀΐνθη
ὑποχείμιενον, Substrat). I musiken utgöres övJuilduevov af
tonerna, i orchestiken (danskonsten) af kroppens rörelser, i
poesien af språkljuden. Rytmens lagar äro, såsom hafvande
sin grund i det oss medfödda rytmiska sinnet, väsentligen
lika för alla de musiska konsterna. Då emellertid det hvarje
konst tillhörande ῥδυθμιζόμενον ὮῚ sina egendomligheter,
betingas derigenom äfven vissa egehdomligheter i afseende
på rytmens konkreta framträdande i detta övöuiöouerov. I
synnerhet är detta , fallet med språkljuden, hvilka såsom
rytmiskt material erbjuda den rytmiske kompositören (6
ῥυθμοποιός) vida större svårigheter att öfvervinna än vare
gig musikens toner eller kroppsrörelserna
(dansevolutionerna). Orsaken är, att tonerna och dansrörelserna äro i
gig fullkomligt obestämda så väl till tidlängd som styrka
och således äfven i stånd att åtminstone inom vissa gränser
i båda dessa hänseenden fullständigt lämpa sig efter den
rytm, hvilken man genom dem vill uttrycka. Med
språkljuden deremot är förhållandet helt annorlunda. Dessa
utgöra icke något råämne, hvilket den rytmiske kompositören
(skalden) efter behag kan omgestalta, de äro redan i och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
