Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Om språket såsom rytmiskt material (ῥυθμιζόμενον) - 3. Qvantitetslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. III. QVANTITETSLÄRA. 11
$ 10. I slutet af versen eller den metriska perioden (se
8 42) är hvarje slag af hiatus tillåtet. Från det inre af
perioden är den deremot förvisad, och dess förekommande
derstädes att betrakta såsom ett undantagsfall, hvilket kan
ursäktas af vissa omständigheter såsom casur,
meningspaus, utrop, slutvokalens beskaffenhet ete. Den närmare
redogörelsen för dessa undantagsfall måste sparas till den
speciella behandlingen af de särskilda versmåtten. I
synnerhet böra noga märkas de talrika dels verkliga, dels
skenbara fallen af hiatus i den episka (Homeriska) hexametern.
Näst Homerus och de öfriga epici är Pindarus den, som
nyttjat mesta frihet i fråga om hiatus. Sällsyntast är hiatus
hos de dramatiske skalderna. ”
TREDJE KAPITLET.
’Qvantitetslära ").
& 1I. Då den antika versen är byggd på qvantitet eller
stafvelselängd, är det naturligtvis för den antika metriken
- af stor vigt att göra sig reda för stafvelsernas
qvantitetsförhållanden. Den i detta hänseende redan af de gamle
grammatici uppställda hufvudregeln lyder:
Stafvelserna äro antingen långa eller korta, och lång
stafvelse kräfver för sitt uttalande dubbel tidlängd mot kort ?).
Denna regel har också i allmänhet sin giltighet i fråga
om det poetiska eller metriskt bundna språket. Deremot
skulle man storligen misstaga sig, öm man trodde den
kunna :tillämpas på stafvelserna, sådana de äro i och för
sig vid fullt naturligt uttal i prosan.
!) Läran om stafvelsernas qvantitet har hos nyare grammatici och metrici
fått den mindre lämpliga benämriingen prosodi. Ordet 2z0056mdlu, hvaraf det
latinska accentus är en öfversättning, har hos de gamle en vida mera
omfattande betydelse. ’Det betecknar allt som kommer Ἦ (eg. sjunges till) de rena
bokstafsl_]uden således accent, qvantitet och aspiration (TuVOS, /OUVOS, NVEVLC).
?) Aristox. hos Psellus p. 18:i suppl. till Westph. Metrik der Gnechenl
ἥμισυ μὲν γὰρ χατέχειν την βραχεῖαν χοονου ὸιπλασιον δὲ τὴν μαχρών.
Aristid. ν. 45 Μεῖδ. τῆς μὲν γὰρ μαχρῶᾶς ηκμίσεια ἡ βραχεῖα.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
