Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Om språket såsom rytmiskt material (ῥυθμιζόμενον)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 — KaAP. I. HJATUS. MEDLEN FÖR DESS UNDVIKANDE.
grad bemödandet att tförebygga hiatus. I poesien måste
naturligtvis sträfvandet efter språkligt välljud blifva ännu
mycket starkare, och följaktligen äfven hiatus undvikas med
större omsorg än i den obundna stilen. De medel, som i
detta hänseende stodo till buds, voro, utom valet af
ordställning och ordformer, följande:
1:o. Elision, Iliwig, ätoxo7r, (hos de äldre grammatici
kallad ovvaeloigr): utstötning af det föregående ordets korta
slutvokal, hvilken i skrift ersattes med en apostrof, t. ex.
TO ἐμόγησε. Efter 811 sannolikhet försvann den
elide’ rade vokalens ljud icke helt och hållet, utan hördes såsom
ett kort förslag före den senare (Ahrens de crasi et apheeresi).
2:0o. De båda vokalljudens sammansmältning till ett
enda ljud, hvilket benämnes κρᾶσις, om den uttryckes
äfven i skrift, t. ex. £ywdu för £yw oldu, men ovviönsis eller
auvsxrpmw;mg, om den blott iakttages vid uttalet, t. ex.
noovx (enstafvigt).
3:0. Apheresis, utstötning af det efterföljande ordets
korta begynnelsevokal, t. ex. ur ”tolaxztiorgs för ur
ἀπολακτίσης. Oftast förekommer apheresis hos de attiske
dramatici och i synnerhet af följande ord: ἐκ, ἐπί, ἐπειδή,
ἔπειτα, ἐν, ἐς, ἐνταῦϑα, ἐντεῦϑεν, ἐστίν, ἔστω, ἔσεαι, ἔχω,
ἐγώ och verbalformer med augm. syllab. Ett oeftergifligt
vilkor för apheresis är, att det föregående ordets slutvokal
skall vara lång. I synnerhet förekommer den ofta efter
vokalen ».
4:o. I daktyliska och anapästiska (stundom äfven i
peoniska och dochmiska verser) förkortas lång slutvokal
framför begynnande vokal i nästa ord, t. ex. xAcyydr ἐπεὶ,
och genom denna förkortning anses hiatus eller det hårda
i vokalsammanstötningen undanröjd.
I latinet har regeln ”vocalis ante vocalem corripitur” vanligen
sin tillämpning icke på slutvokalen, hvilken, antingen den är lång
eller kort, elideras framför begynnande vokal i nästa ord, men väl
på i sig sjelf lång vokal, som inuti ett ord efterföljes af annan
vokal. I greklskan förekommer sådan förkortning oft’tst i orden
τοιοῦτος, mnc, ποιεῖν οοἷ dess derivata t. ex. τοϊαύτην Soph.
Aj. 1118, ποϊηταῖς Aristoph. Equ. 583. zoirow Ran. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
