Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Qvantitetslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅNG STAFVELSES FÖRLÄNGNING. Χρόνος πρῶτο. 40
naturligtvis icke någon absolut tidlängd t. ex. en sekund
eller någon viss ’bråkdel deraf, utan blott en relativ storhet,
en metrisk räkneenhet, till hvilken de öfriga
stafvelselängderna inom samma rytm stå i ett visst förhållande. Det
absoluta tidvärdet af så väl yoovog zzowtoc som de särskilda
χρόνοι σύνϑετοι Καμ, likasom händelsen är med notvärdena.
i vår musik (1, ! not o. 8. v.), vara olika icke blott för olika
rytmer, utan äfven för en och samma rytm, allt efter det
bastigare eller långsammare tempo (&ywyr, ductus), i hvilket
den utföres. Med afseende på den yoövog 7owtog vanligen
tillkommande tidlängden torde den närmast kunna jemföras
med musikens åttondedels not. En i ögonen fallande
olikhet är det dock, att xoovog xowtog är det minsta
tidsmoment, som i den grekiska rytmiken förekommer, och således
icke medgifver någon delning; då deremot vår åttondedels
not alltför väl kan delas i sextondelar, dessa vidare i
trettiotvåondedelar 0o. s. v. Orsaken härtill är, att måttet för
χρόνος πρῶτοης är hämtadt från språket, och att till grund
för detsamma ligger den korta stafvelsen. Denna är
naturligtvis den kortaste språkleden och medgifver icke vidare
någon delning i kortare sjelfständiga ljud. Då nu hos
Grekerna sambandet mellan de tre musiska konsterna var
vida innerligare än hos de nyare folken, och poesiens på
språkets qvantitetsförhållanden hvilande rytmiska inrättning
i många hänseenden bestämmande inverkade både på
mutiken och orchestiken, så blef deraf en naturlig följd, att
poesiens χρόνος 7towtog äfven i dessa konster blef den
min- sta möjliga tidsenheten. De gamle intyga enhälligt, att den
rytmiska yoovog zowtog icke genom något övIuwtiuevor,
vare sig Aé5is, uétog eller oyfjua doyxnotuxåv kan uppdelas
i mindre tidsdelar !).
& 22. De längre stafvelsernas tidvärde uttryckes
genom att angifva antalet af deri ingående χρόνοι πρῶτοι I.
onueia. Den vanliga långa stafvelsen kommer således att
heta dixoovog 1. dtonuog (tvåtidig), den förlängda långa
stafvelsen (uaxoägs ueiöwv) betecknas såsom tretidig, fyrtidig,
!) Aristox. hos Westph. Suppl. p. 7. Aristid. Quint. ibid. p. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
