Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Qvantitetslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 KAP. 1II. QVANTITETSLÄRA.
femtidig (zoizoovog, τετράχρονος, πεντάχρονος Å. TOLONHOC,
TetOCOoNHoOc, ”tevTaonunc) allt efter som dess tidmått
motsvarar tre, fyra eller fem yoovor zocötor För alla dessa
stafvelsemått hade man åtminstone under den senare antiken
egna qvantitetstecken, hvilka här anföras med bifogande af
motsvarande tecken i den moderna notskriften.
— Booyeia M
- μακρὰ δίχρονος ς
ι– μαχρὰ τρίχρονος
4.-. μαχρὰ τετράχρονος
1 μακρὰ πεντάχρονος
—
|d
Metoden för detta beteckningssätt består, såsom man
finner, deri, att till tecknet för den vanliga långa
stafvelsen — lägges ett vertikalt streck för hvarje tillkommande
χρόνος 7towtog)!).
1
C
o
8 23. Pauser (xoovor xevol, keiupuorta, silentia). —
Likasom i det vanliga, talade språket vid satsernas och
meningarnes slut inträda större eller mindre uppehåll, hvilka
i skriftspråket betecknas genom skiljetecken af olika valör,
så förekomma äfven i versbyggnaden och i den musikaliska
kompositionen vissa med den rytmiska satsbyggnaden i
närmaste sammanhang stående pauser. Med de språkliga
meningspauserna hafva dessa intet att skaffa och äro endast
så tillvida beroende af det språkliga materialet, att de ej få
anbringas på sådana ställen, der detta fordrar en
omedelbar kontinuitet mellan stafvelserna. Metrisk paus kan
således förekomma blott vid ordslut, men ej mellan
stafvelserna i samma ord och icke heller mellan ord, hvilka till
följd af sin inbördes syntaktiska ställning eller sitt
uttalssätt äro med hvarandra särdeles nära förenade t. ex. en
prep. med sin kasus eller en enklitika med närmast
föregående ord.
Pausernas tidsomfång motsvarar de särskilda
statvelselängdernas. Paustecknet A (första bokstafven i ordet
men — och — begagnas allmänt af de gamle metrici, hvaremot
beteckningen af de förlängda långa stafvelserna äro oss bekanta blott från en
enda källa, Bellermanns p. 21 noten citerade Anonymus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
