Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Versfötter, takter, taktarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 KAP. IV. VERSFÖTTER, TAKTER, TAKTARTER.
kéen har sin antithetiska motsvarighet i jamben, så finnes äfven till
den irrationella choréen eller trokéen en motsvarande irrationel
’ jamb, hvilken hos Bacchius har det speciela namnet 0930c !).
Till sitt yttre stafvelseskick likna den irratinella trokéen och
den irr. jamben fullkomligt den vanliga spondéen, hvilket äfven
besannas genom den af grammatikern Bacchius såsom exempel på
irrationel jamb anförda ordet ͵ὄργή. Hvarje stafvelsegrupp, som
vid rationel stafvelsemätning skulle bilda en spondé, kan således
äfven tjena såsom irravionel troké eller jamb; men till sin
rytmiska valör skiljer sig en dylik spondé från .den vanliga eller äkta
spondéen, derigenom att dess ena stafvelse är en irrationel längd,
stående på gränsen mellan 1 οοἷ 2 χρόνοι πρῶτοι. Närmare
kan icke dess längd bestämmas, emedan den icke jemnt mätes af
X00v0g 7romros, det gemensamma rytmiska tidmåttet?). I det
metriska schemat kan den irrationella trokéen och jamben
betecknas på följande sätt: . « (irr. troké), « » (irr. jamb).
Likasom i den vanliga trokéen och jamben kan äfven i den
irrationella trokéen och jamben förekomma upplösning af den långa
thesisstafvelsen cr £ och £ co. Dessa former omtalas af
Ari
» stides under namn ’af xopetog ἄλογος τροχοειδής οοἷ χορεῖος
ἄλογος ἶὰμβοειὃής, hvilka benämningar förklaras deraf, att hos
de yngre metrici xopetog icke längre var liktydigt med troké,
utan betecknade den upplösta formen, toiBocyvs, så väl af jamb
ΒΟΙῺ δί ἰτοκό ( - —, — cv).
8 34. IIödeg xvxkror — Nära beslägtade med de nyss :
afhandlade irrationella versfötterna äro den s. k. kykliska
daktylen och anapästen. Dessa versfötter äro att betrakta
såsom ett slags förkortade daktyler och anapäster.
Förkortningen består enligt Dion. Halie. de comp. verb. deri, att
daktylens och anapästens thesis icke är en vanlig lång
statγ6 188 (τελεία μακρά), utan en irrationel längd (Bocaxutéoc
τῆς τελείας) och har till påföljd, att den kykliska daktylen
eller anapästen endast obetydligt öfverskjuter trokéens eller
jambens tidmått.
I kap. 17 beskrifver Dion. först den genom’ irrationel thesis
förkortade daktylen, derefter den likaledes förkortade anapästen
såsom fullkomligt analog med den förra och utgörande dess zovs
— !) Bacchius p. 47 Westph. ö09cog ἐξ ἀλόγου ἄρσεως καὶ μακρᾶς ϑέσεως
οἷον ὀργύ.
?) Aristox. p, 11 Westph. φανερὸν δὲ διὰ τῶν εἰρημένων, ὅτι ἡ μέση
ληφϑεῖσα τῶν ἄρσεων οὐχ ἔσται σύμμετρος τῇ βάσει, οὐδέν γὰρ αὐτῶν
μέτρον ἐστὶ κοινὸν ἔρρυϑμον. e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
