Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Versfötter, takter, taktarter - 5. Om den metriska sats- och periodbyggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRR. OCH KYKLISKA VERSFÖTTER. ο
ävtiotoogos. Benämningen χύχλιος användes visserligen blott
om den sistnämnda, icke om den förkortade daktylen; men troligen
kom detta blott af ett mindre fullständigt uttryckssätt hos
Dionysius. I alla händelser äro nyare tidens metrici ense om att gifva
denna benämning lika väl åt den förkortade daktylen som åt den
förkortade anapästen. Såsom exempel på irrationella eller kykliska
daktyler anföres i kap. 20 Od. λ. 598:
αὖτις ἔπειτα πέδονδε κυλίνδετο λᾶας ἀναιδής.
Frågan, huruvida man af detta exempel kan sluta till, att den
episka hexameterns daktyler i allmänhet voro af kyklisk natur,
skall närmare behandlas i & 77.
’ FEMTE KAPITLET.
Om den. metriska sats- och periodbyggnaden.
Α. Πόδες σύνϑετοι. διποδίαι. χῶλα.
& 35. Genom förening af enkla versfötter till en rytmisk
enhet af hbögre ordning uppkommer en sammansatt takt,
πούς σύνϑετος, 616 Υ hvad vi skulle vilja kalla en rytmisk
sats. Betydelsen af denna metriska storhet kan lätt
å8kådliggöras genom en från språkets organiska byggnad hämtad
analogi. "Man har ganska lämpligt jemfört den metriska
takten, versfoten, med språkets ord, hvarföre man äfven
stundom får se uttrycket ordfot, h. e. ett ord betraktadt
blott med afseende på dess af stafvelseqvantiteten eller
accenten beroende rytmiska beskaffenhet. På samma sätt kan
äfven den sammansatta versfoten eller den metriska satsen
jemföras med den grammatiska satsen. I hvarje
grammatisk sats finnes något ord, som på grund af sin i logiskt
bänseende betydelsefullare ställning inom satsen utmärkes
med en starkare accent än de öfriga orden. Denna
starkare accent (meningsaccent) bildar så att säga satsens
tyngdpunkt och är det band, som sammanhåller satsens ord
till en språklig enhet. Alldeles på samma sätt har äfven i
den rytmiska satsen en af de der ingående takternas thesis
en starkare rytmisk accent (iectus) än de öfriga, hvilken
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
