Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förlikningsförsöken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inlägg till Académie Diplomatique i Paris, de tyska som franska
versionerna av mitt biläggningsförslag ävensom min i juni
utgivna studie »Norway in Arcticum, from Spitsbergen to
Greenland?» med invit till att i det grönländska sammanhanget uppta
även Svalbardproblemen mötte väl på sina håll ett sympatiskt
mottagande. Och att man i Danmark var beredvilligt inställd
även för en dylik orientering framgick bl. a. av den gästfrihet,
som visades mina artiklar i ledande organ som Berlingske
Tidende och Dagens Nyheder. Då utrikesdepartementets
folkrättsexpert, professor Östen Undén den 6 aug. i Socialdemokraten
framkom med en artikel, vari han under anknytning till de
försonliga strängar, f. statsminister Mowinckel anslagit å den
norska antiaktivismens vägnar, hänvisade till en biläggnings
möjligheter, skedde dock detta utan någon intimare kontakt
med det sakliga diskussionsläget. Författaren förtiger mitt
förslag om »de ostgrönländska koncessionernas omvandling till
folkrättsliga servitut», men talar i vaga ordalag om behovet av
»permanenta och garanterade rättigheter» i stället för 1924 års.
Spetsbergskapitlet synes honom helt främmande, och det
uppslag han kommer med innebär endast en hemställan att låta
suveränitetsfrågan vila fram till 1944, då enligt gällande
skiljedomsavtal med dess intresseklausul de konventionella
rättigheternas innehåll närmare skulle undersökas. Förslaget förbisåg
sålunda med hänsyn till suveräniteten helt och hållet behovet av
en omedelbar lösning av en rad obönhörligt aktuella frågor och
föll givetvis till marken. Pressen erhöll inga instruktioner och
allt ackompanjemang uteblev. Tanken på ett nordiskt
utrikesministermöte kunde efter detta icke ha någon vidare resonans.
Att man i Oslo var benägen för tredje makts medling har eljest
statsminister Hundseid omvittnat, och ett svenskt framträdande
kunde ha tett sig så mycket mer opportunt, som den danska
utrikesnämnden vid ungefärligen denna tid uttryckligen
avvisade det norska förslaget om att söka anlita Englands goda
tjänster. — Artikeln i fråga må i varje fall citeras som ett
tidstypiskt dokument:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
