Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Haagdomens innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medan den eljest ej varit i och för sig folkrättsstridig. Tvisten
rör sig väsentligen om effektivt besittningstagande av terra
nullius. Han tolkar bl. a. Danmarks hänvändelse till U. S. A.
som ett medgivande, att tillräcklig effektivitet för ett
suveränitetspåstående dittills ej förelegat och fäster synnerlig vikt vid
en rapport av danska utrikesministern av aug. 1916, vari denne
betonar vikten av det amerikanska erbjudandet att icke
motsätta sig en utsträckning av den danska suveräniteten
till att omfatta hela Grönland. Han finner en disproportion
mellan pretentionen på överhöghet över hela Grönland och
den effektiva utövningen av denna suveränitet. Särskilt fäster
han sig vid frånvaron av en exekutiv makt å Ostkusten, enär
den internationella rätten uppställer stegrade krav på
suveränitetens vidmakthållande. Den danska suveräniteten daterar
sig eljest enligt Anzilotti från 1721, då ett terra nullius togs i
besittning. Den danska politiken har därefter konsekvent
fullföljt samma linje.
I fråga om Ihlens förklaring anser Anzilotti den betingad
av Norges intresse att erhålla Danmarks godkännande av
Norges suveränitet över Spetsbergen, utan att det dock förelegat
något formellt do ut des. Förklaringen hade samma värde som
de övriga makternas erkännanden och hade ingalunda
karaktären av blott en orientering. Att förklaringen blott var
muntlig, har ingen folkrättslig betydelse. En utrikesministers
uttalanden av denna art äro obligatoriskt bindande för resp. stat.
Om Ihlen saknade statsrättslig kompetens att binda staten på
sätt han gjorde, är en intern sak. Lika litet kan ett ursäktligt
misstag föreligga: om någon regering, borde den norska ha
vetat, vad den danska suveräniteten betydde i monopol- och
stängningshänseende. Någon anledning att beklaga sig över
Danmarks tillvägagångssätt har f. ö. ej Norge, så till vida som
1924 års avtal i vidsträckt måtto gått dess önskemål till mötes.
Vad angår 1924 års konventionsområde betraktar Anzilotti
det — egendomligt nog — som terra nullius, men genom Ihlens
förklaring har Norge berövat sig möjligheten att ockupera det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
