Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än läste i den lilla trasiga boken, till stor förtrytelse för alla
de granna böckerna, som nu på afstånd fingo skåda alla
smekningar, som deras matmor slösade på sitt kära barndomsminne.
— Hon har dålig smak! — fräste kokboken.
— Hon har icke sinne för lifvets högre syften! —
himlade sig en tjock postilla.
— Man kan inte begära någon poetisk lyftning af en
köpmansfru! — tillade diktsamlingen och såg ytterst förnäm ut.
Hvar och en af böckerna hade olika anmärkningar att
göra, men de flesta kommo öfver ens om en sak: att det var
både synd och skam att de alla skulle glömmas för den der
trasvargens skull. Den enda, som gjorde någon invändning,
var psalmboken, som sade: — Kanske ha ni ändå inte
alldeles så rätt, go’ vänner, ty värdet beror af hjertat, af
innehållet, och icke af den yttre prakten.
Den unga frun hade icke ögon för annat än sagoboken.
Hon läste den ena berättelsen efter den andra, och än
smålog hon, än tindrade klara tårar i hennes ögon. Stundtals
tyckte hon sig vara den lilla flickan, som satt på pallen vid
den gamla fruns fötter, och då kände hon sig så lycklig, men
så tänkte hon på att lyckan nu svikit henne, och då runno
tårarne utför hennes kinder. Plötsligt kom hon till ett ställe
1 boken, der det stod:
Är pröfningen bitter, som ödet beskär,
Så tänk, när i sorgen du gråter:
Om kärlek och tro i ditt hjerta du bär,
Skall lyckan en gång komma åter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
