Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år, därefter vid Lake Winnipeg ett år, vidare vid Sandy Lake,
Mississippi- och Mille Lakes m. fl. ställen, hela denna tid i tjenst hos
“American fur Co.,” för hvilket han var handelsagent med Indianerna
vid dessa olika platser. Slutligen kora han till Fort Snelling. De
förste Amerikanare, som bosatt sig i Minnesota såsom Gen. H. H.
Sibley, N. W. Kittson m. fl., hvilka hitkommo 1832, säga att
Falström var här före dem samt att han redan omkring 1827 var bosatt
eller uppehöll sig vid Fort Snelling. Under en tid af fyra år
arbetade Falström för en W. Lyam, på hvad sätt veta vi ej, men
förmodlingen såsom handelsagent med Indianer. Äfven Förenta Staternas
Indian-agent, Major Talford, arbetade här ett år. Sednare köpte.han
ett hus vid Fort Snelling som han bebodde omkring tre år, under
hvilken tid han försåg fästningen med dess behof af ved. Vi hafva
äfven hört att Falström någon tid måtte ha’ varit “qvartermaster” å
denna fästning.
Falström hade aldrig under det kringirrande lif, han förde,
förgätit den Gudsfruktan och Kristliga uppfostran han erhållit i sina
föräldrars hus. Vid alla de faror och besvärligheter, för hvilka han nå
ofta var utsatt glömde han ej att fly till Gud i bönen och anropa hans
mäktiga bistånd och skydd. En på svenska språket tiyckt bibel,
hvilken han medfört från föräldrahemmet åtföljde honom ständigt på
hans vandringar Hans barn säga, att han ofta å lediga stunder
plägade läsa i denna bok, hvilket ock kan synas å dess väl nötta blad, yt
densamma finnes ännu såsom en relik hos hans yngsta son. I denua
läsning finna vi måhända orsaken till att Falström ej, under sina
vidlyftiga resor och sitt långa vistande bland främmande menniskor,
alldeles bortglömde sitt modersmål. Ett ännu allvarligare och djupare
religiöst nit samt en lefvande håg för Guds ords spridande bland
hed-ningarne, tycks efter 1836 fått insteg hos honom. Oetta år blef han
medlem af Methodistkyrkan vid Fort Snelling, samt började sedan
uppträda såsom missionär bland Chippewa Indianerna. I denna
egenskap företog han flere resor bland infödingarne kring öfre
Mississippi-floden och Lake Superior, dels ensam dels i sällskap med
andra missionärer. Å en af dessa resor, som han företog ensam och’
till fots, måste han öfver en natt uppslå sitt läger i en stor skog,
emedan han ej kunde framhinna till någon menniskoboning. Det var
djup snö, men med sina snöskor skottade han undan densamma på en
plats stor nog att uppgöra en eld och tillreda sitt nattläger. I en
mindre kittel, hvilken medfördes, kokade han en skjuten fasan samt
tillagade sin aftonmåltid, hvilken han förtärde i god ro oaktadt
var-garnes tjutande rundt kring i skogen. Efter intagen måltid, lade han
sig insvept i en filt bredvid elden samt föll snart i en djup sömn. Då
han påföljande morgon vaknade och skulle se efter sin kittel med
där-uti qvarlemnade matvaror för frukosten, hvilken han aftonen förut
placeradt invid sin hufvudgärd, fann han densamma försvunnen. I
snön syntes spår efter en varg, som varit framme vid nattlägret, och
han förstod nu att denne ovälkomne gäst hade tillegnat sig såväl
kit-teln som den däruti förvarade matsäcken. Att vargen ej åtnöjt sig
med endast innehållet utan äfven tagit bleckkitteln, förklarade Fal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
