Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lediga stunder. Kar Träff fick veta detta, flammade
lian upp i eld och låga öfver detta nya »påhitt», som
han alldeles förbjöd. Men när prosten en söndag kom
till honom på kyrkbacken och frågade, om icke Nils
snart fick börja med sina besök, då kunde han icke
neka, ty han hade ju inga skäl för en vägran, och
veckan derpå fick Nils begynna sina med längtan mot-
sedda vandringar mellan soldattorpet och prostgården.
Alla dessa små missräkningar alstrade emellertid
bitterhet i Träffs hjerta, der aldrig förr någon bitter-
het funnits. Visserligen försökte han ännu att stän-
digt invagga sig i de förhoppningar, han byggt på Nils’
framtid ; men allt oftare uppstego hos honom aningar
om, att Nils aldrig skulld bli soldat, oeh vid dessa
vredgades han öfver den otack, han tyckte sig röna.
En enda gåDg kände Träff sig riktigt belåten med
Nils. Det var, när fostersonen, klädd i beväringsuni-
formen, sattes in i ledet och fick deltafa i deu indelta
truppeDS exercis. Då strålade Träffs öga af stolthet,
och han skulle ha velat peka ut Nils för alla och säga:
— Se bara på, hur ståtlig han ser ut! Men det är
också jag, som fostrat honom och gjort honom till cn
soldat, som skall bli en heder för regimentet!
Vid detta tillfälle vaknade den gamle soldatens
alla förhoppningar ined ökad styrka, och dag för dag
mognade hans tankar till ett beslut att snart göra slag
i saken och få allt klart mellan sig och Nils.
Då Träff återvände från sitt sista möte, hade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
