Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v;4jT»r&-fZxPrf&g
Gubbens ansigte klarnade nâgofc, då han tyckte si
finna, att Nils började vackla i sin föresats.
— Du begär för mycket, far.
— Jag begär inte mer, än att du blir soldat p
roten. Säg, vill du det?
Nils satt länge utan att svara. Hans blick va
full af ångest, och han kämpade en hård strid med si
sjelf. Slutligen säg han upp pä fosterfadren oeh sade
— Jag har alltid visat dig lydnad, far; men de
här gängen kan jag inte.
Träffs ansigte uttryckte mera smärta än vrede vi
detta svar, och hans röst var nästan mild, dä han sade
— Gud gifve, att du inte behöfver ångra, hva
du nu gjort.
Gubben tog några steg mot kammardörren,
steg Nils upp oeh fattade hans hand, bedjande:
— Blif god igen mot mig, far!
— Icke är du min son, det har jag nog denn
dag fått erfara — svarade Träff och gick in i kammarei
Då Nils blef ensam med mor Karin, sjönk ha
ned på cn stol och suckade:
— Jag kan inte bära detta. Hellre må det bl
som far vill.
— Det får det inte sade mor Karin med bi
stämd ton. — Ett sådant offer skall du icke göra.
—• Men hvad blir väl af allt detta?
— Vår Herre styr nog till det bästa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
