Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan mor Karin en stund talat tröstens ord till
Nils, sade lion:
— Jag kommer ihåg vördig prostens ord: »när
Nils kommer i det svåra valet, så låt mig få veta af
det.» Gå nu och hör, hvad prosten ger dig för råd.
Det var ett godt förslag, tyckte Nils, och han
började genast att göra sig i ordning för att gå till
prestgården. Bolla var ute, då Nils gick ; men mor
Karin följde honom på förstugubron och sade till afsked:
— Var vid godt mod, käre Nils. Allt ska sä-
kert bli bra igen.
Det led emot aftonen, då Nils vandrade långsamt
gångstigen fram nedåt kyrkvägen. lians sinne var dy-
stert, och det var, som om något sammanpressade hans
hjerta. Hans lifs alla minnen stego upp det ena efter
det andra, och för hvarje glad hågkomst tänkte han:
detta har jag dock min fosterfar att tacka för. Men
så kommo andra tankar och trängde sig på honom.
Han tänkte på, att det finnes så mycket i lifvet att
lära och inhemta, och han återkallade i sitt minne
dessa sköna stunder, då kunskapen räcktes honom, och
verlden för hvarje gång vidgades för hans öga. Vid
dessa tankar brunno hans kinder, och hans hjerta klap-
pade häftigt. Att fortfarande gå framåt på denna väg
till kunskap och ljus, var en så oemotståndligt lockande
tanke, att han tyckte sig skola bli den olyckligaste bland
menniskor, om han nödgades afstå derifrän.
Ett stycke från soldattorpet utbredde sig en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>