Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
— Det är visst kyrktomten — hviskade flickan och smög
sig närmare fadren.
Nu stannade Träff och började närmare granska det
utpekade föremålet. Det var en gosse, något större än Bolla.
Gossen var illa klädd och såg blåfrusen ut. På fötterna hade
han träskor, stoppade med halm, händerna voro instuckna i
ett par oformligt stora vantar, och på hufvudet bar han en
stickad toppmössa, hvarför Bollas tanke på tomten var helt
naturlig.
— Hvad är du för en parfvel, och hvem har du kom-
mit hit med? — sporde Träff och sökte göra sin sträfva röst
så mild som möjligt. |
Gossen blott såg på soldaten med sina stora ögon utan
att våga svara. |
Då närmade sig mor Karin, och hon lyckades bättre med
sina frågor, ty henne svarade gossen, att han hette Nils och
bodde i fattigstugan.
— Då är väl pojken son till Per Nilsson, han skräddarn,
som dog 1 höstas. Jag hörde just i veckan, att den fader-
och moderlöse blifvit flyttad till fattighuset — upplyste Träff
med en medlidsam blick på gossen.
— Stackars pys! — suckade Karin och frog upp ur
kjortelsäcken ett stycke hvetebröd, som hon gaf åt gossen,
hvarefter bon gjorde sig redo att gå.
Men nu var det Träff, som ej rörde sig ur stället. Han
tycktes plötsligt försjunken i djupa tankar.
— Nå, far, ska vi inte ge oss af på hemvägen? —
manade Karin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
