Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Nils på ena armen och Bolla på den andra, och då han kom
in, vaknade barnen.
— Nu är det jag, som är din far, och Bolla är din
syster. Förstår du, Nisse? — frågade Träff.
Nils svarade icke, men han smålog, ty der var så varmt
och ljust i stugan, och midt på golfvet stod Bollas julgran
med kringlor på alla grenar och en hvit pappersstjerna i
toppen.
Nils växte upp och blef stor och stark, till stor glädje
för Träff, som redan 1 sina framtidstankar såg fostersonen
iklädd vapenrocken och beväpnad med kronans goda vapen.
Soldat skulle pojken bli, derom var icke tu tal. Hvarför
hade Träff så innerligt önskat att få en son, om icke just
derför, att det var honom en plåga att tänka, hur den soldat-
slägt, han tillhörde, skulle dö ut? Och då Träffs äktenskap
ej blifvit välsignadt med någon manlig arfvinge — hvarför
hade han upptagit Nils i huset? Var det blott för att göra
en god gerning, för att gifva den fader- och moderlöse ett
hem? Så trodde väl mängen, ty Träff hade ett godt hjerta,
och detta hjerta hade också lagt sig ut för den stackars pilten,
då han stod der så öfvergifven i kyrkdörren; men kanske
hade medkänslan för barnet stannat vid några vänliga ord
och ett stycke bröd, om icke en röst i Träffs bröst hviskat:
»Se der ett ämne, af hvilket du kan göra, hvad farfar gjorde
med far och hvad din far gjorde med dig! Honom kan du
fostra till soldat, och han skall fatta geväret, då du sjelf blir
gammal och måste taga afsked!» Till den rösten lyssnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
