Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
— Jag har alltid visat dig lydnad, far; men den här
gången kan jag inte.
Träffs ansigte uttryckte mera smärta än vrede vid detta
svar, och hans röst var nästan mild, då han sade:
— Gud gifve, att du inte behöfver ångra, hvad du
nu gjort.
Gubben tog några steg mot kammardörren. Då steg
Nils upp och fattade hans hand, bedjande:
— BlLif god igen mot mig, far!
— Icke är du min son, det har jag nog denna dag
fått erfara — svarade Träff och gick in i kammaren.
Då Nils blef ensam med mor Karin, sjönk han ned på
en stol och suckade: =
— Jag kan inte bära detta. Hellre må det då bli, som
far vill.
— Det får det inte — sade mor Karin med bestämd
ton. — Ett sådant offer skall du icke göra.
— Men hvad blir väl af allt detta?
— Vår Herre styr nog till det bästa.
Sedan mor Karin en stund talat tröstens ord till Nils,
sade hon:
— Jag kommer i håg vördig prostens ord: »när Nils
kommer i det svåra valet, så låt mig få veta af. det». Gå
nu och hör, hvad prosten ger dig för råd.
Det var ett godt förslag, tyckte Nils, och han började
genast att göra sig i ordning för att gå till prestgården.
Bolla var ute, då Nils gick; men mor Karin följde honom
på förstugubron och sade till afsked:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
