Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
kollra bort pojken, så vore det inte nu så galet, som
det är!
Derpå vände sig Träff till Nils och fortfor i samma
häftiga ton:
— Mins du den dagen, jag tog dig i kyrkporten? Sedan
dess har jag sträfvat och arbetat i den tron, att du skulle
vilja bli min glädje på gamla dagar. |
— Visst vill jag det! — suckade Nils.
— Du vill det inte, då du sätter dig upp emot mig och
lönar mig med otack. |
— Kära far, säg inte så! — snyftade Bolla och ville
närma sig för att stilla gubbens vrede, men han förde henne
undan och fortsatte:
— Det må du veta, Nils, att har du hjerta att göra
mig sorg, så kan jag icke förlåta dig det.
Nils vred händerna af förtviflan.
— Om du i denna sak gör mig emot, så vill jag aldrig
mer 1 lifvet se dig för mina ögon.
— Nog vet du, att jag håller af dig, far — sade Nils.
— Nå, visa det då.
Gubbens ansigte klarnade något, då han tyckte sig finna,
att Nils började vackla i sin föresats. |
— Du begär för mycket, far.
— Jag begär inte mer, än att du blir soldat på roten.
Säg, vill du det?
Nils satt länge utan att svara. Hans blick var full af
ångest, och han kämpade en hård strid med sig sjelf. Slut-
ligen såg han upp på fosterfadren och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
