Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
funno vänner och bekanta rigtigt och i väg åkte de,
Daniel och Magnille, till Lynge. Här upptäckte han
Gyldenlöves förhållande till Karen Fiol, och här
anförtrodde han sig fullständigt till Magnille, omtalade
för henne sin besynnerliga kärlek, sade henne, att
det för honom blott der Marie Grubbe var vore ljus
och lif, och besvor henne att följa med till
Frederiksborgs stad, så att han kunde vara nära den, som så
helt och hållet fylde hans själ.
Magnille gjorde honom till viljes, de hyrde in
sig i Frederiksberg och hade nu redan i många
dagar på afstånd följt Marie Grubbe på hennes
ensamma morgonpromenader.
Och sålunda var det, de möttes.
II.
Ett par dagar derefter fram på förmiddagen var
Ulrik Frederik i Lynge.
Han låg på alla fyra i den lilla trädgården
framför det hus, der Karen Fiol bodde, med en krans af
rosor i ena handen, under det han med den andra
sökte, än att locka, än att draga fram en liten hvit
knähund under hasselbuskarna i hörnet.
»Boncoeur! Petit, petit Boncoeur! Boncoeur, kom
då, din lilla skalk, å, så kom då, din toker—å, din
best, Boncoeur, lilla hund! — förbannade, envisa
tingest .. .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
