Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Starka väderilar kommo hojtande ned från taket der
uppe och kastade sig rakt emot rutor och mur med
ett slag som en böljas, och voro borta med det
samma. Och det var andra väderilar, som röto ned i
kaminen, så att lågan hukade sig ned af ångest och
den hvitaktiga röken af bränderna förskräckt krökte
sig som en böljkam fram mot kaminöppningen, färdig
att kasta sig ut i rummet; men så hvirflade den i nästa
nu, tunn och lätt och blå, upp genom skorstenen, och
lågorna ropade efter den, hoppade och sprungo och
skakade handfullsvis sprakande gnistor rakt i hälarna
på den. Och derpå började elden först rigtigt att
brinna, lade sig med brummande välbehag bredt
öfver glöd och aska och mörja, kokade och sjöd af
fröjd i den hvita björkvedens innersta merg, snurrade
och spann som en eldröd katt och strök derpå med
lågor och eldar, slipad och förnöjd, om näsan på
svart-muskiga knölar och bränder, heta om hufvudet.
Röd och ljum och lysande strömmade den lustiga
eldens ande ut i det lilla rummet. I en glänsande
solfjäder af ljus spelade den öfver det rutiga golfvet och
jagade det fredsamma skymningsmörkret framför sig, så
att det skyggt gömde sig som darrande skuggor till
höger och till venster bakom de spiralvridna stolbenen
eller tryckte sig in i hörnen, gjorde sig långt och
tunnt i gömslet bakom framspringande lister eller lade
sig platt ned under den stora dragkistan.
Derpå med ens liksom sög kaminen ljuset och
värmen bullrande till sig igen, och mörkret bredde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
