Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
låta mig se på det, det är icke väl tänkt. Du skall
aldrig tro, att jag vill tigga mig på dig, ty jag vet
granneligen huru vådligt det skulle ställa dig och
hvad släp och slit och hårdhet det skulle bli, om vi
blefve ett par för oss sjelfva, och det vore också
knappt att önska för någondera af oss, fastän jag
icke kan låta vara det.»
»Ja, men jag vill icke ha Ane för hvarken litet
eller mycket, en sådan bondtös som hon är, jag
håller icke af någon i verlden utom dej, låt dem
se’n kalla dej gammal och elak och hvad djefvuln
de vilja.»
»Jag tror dig icke, Sören, så gerna jag ville.»
»Tror du mig inte?»
»Nej, Sören, nej; jag ville bara önska att det
vore min graf här, der jag står, och jag kunde stänga
luckan och sätta mig ned och slumra bort här i
mörkret.»
»Du skall nog komma att tro mej.»
»Aldrig, aldrig, det finns icke den sak i verlden,
du kunde göra, som kunde få mig till det, ty det
finnes ingen rimlig tanke deri.»
»Du gör mej tokig med ditt snack, och det skall
du ångra, för om också jag skall lefvande brännas
eller pinas i hjel för den sakens skull, så skall du
komma att tro mej.»
Marie skakade på hufvudet och såg bedröfvad
på honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
