- Project Runeberg -  Elektronikens grunder / 1. Passiva komponenter och konstruktionselement /
58

(1966-1968) [MARC] Author: John Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1966, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Motstånd och resistans - Motstånd med icke-linjär resistans - Termistorer med negativ temperaturkofficient - Termistorer för temperaturmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Te1 I

R1

pr

=
R2

HA
Te2

RNE Y
ståndskroppen halvledarmaterial, ofta sintrade oxider av bl. a.
mangan, titan, nickel eller järn. Dessa senare termistorer har
en temperaturkoefficient av —2 till —4 Z/2C vid rums-
temperatur och —O0,5 till —1,0 Z/?C vid + 1002C (specifika
resistansen ändrar sig logaritmiskt). Arbetsområdet är — 100?
C till -+300?C. Resistansgränserna hos en enhet kan förhålla
sig som 1000:1.

Termistorer används som kompensationsmotstånd, för tem-
peraturmätning och -reglering, för gastryckmätning, som am-
plitudbegränsare, för förstärkningsreglering m. m.

I fig. 314 visas några olika typer av termistorer och i fig.
315 visas några kopplingar för temperaturmätning med ter-
mistorer.

Termistorer för temperaturmätning
Skall termistorn användas för temperaturmätning, gäller det
att den ström, som ledes genom termistorn i samband med
uppmätning av termistorns resistans, inte är så stor att nämn-
värd uppvärmning av termistorn uppstår. Den ström som kan
tillåtas genom termistorn utan att denna ändrar sin resistans
bestäms av termistorns effektkänslighet. Denna kan definieras
antingen som resistansens minskning i ohm per mW tillförd
effekt, eller temperaturökningen i ”C per mW tillförd effekt.
Denna specifika effektkänslighet hos termistorn varierar med
temperaturen, och man brukar därför ange termistorns specifi-
ka effektkänslighet vid rumstemperatur, dvs. vid +202C.

För en direkt upphettad termistor av ”pärltyp” med gas-
fylld kolv gäller att effektkänsligheten håller sig omkring

3,5”C per mW. Det betyder att om man tolererar högst 0,352C

58

Fig. 315

Exempel på kopp-
lingar för tempera-
turmätning med ter-
mistorer. a) Brygg-
koppling för mät-
ning av temperatur-
skillnaden mellan
termistorerna Te,
och Tezs. b) Koppling
vid högohmig ter-
mistor. c) Koppling
vid lågohmig termis-
tor. Vid samtliga
kopplingar får ström-
men I genom ter-
mistorn inte föror-
saka temperaturhöj-
ning i denna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 14 19:45:45 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grunder/1/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free