- Project Runeberg -  Elektronikens grunder / 1. Passiva komponenter och konstruktionselement /
83

(1966-1968) [MARC] Author: John Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1966, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Kondensatorer och kapacitans - Olika typer av kondensatorer - Variabla kondensatorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 415

På detta sätt är i
princip en vridkon-
densator uppbyggd,
med fast monterade
statorplattor och en
eller flera rörliga ro-
torplattor.

Rotor

Lager

Stator

Fig. 416
Vridkondensator = i
genomskärning jäm-
te motsvarande sche-
masymbol.

Fig. 417
Gangkondensator i
genomskärning jäm-
te motsvarande sche-
masymbol.

Variabla kondensatorer

I variabla kondensatorer ingår en uppsättning fasta belägg på
en stomme, den s. k. statorn, och ett antal rörliga belägg, den
s. k. rotorn (se fig. 415). De rörliga beläggen är anbringade på
en axel, som när den vrides för in de rörliga beläggen mellan
statorbeläggen. Isoleringen mellan beläggen utgöres vanligen
av luft. När de rörliga beläggen föres in mellan de fasta i en
variabel kondensator ändras kapacitansen i kondensatorn. Det
finns i marknaden ett flertal olika typer av vridkondensatorer,
som ger variabel kapacitans, exempelvis 20—500 pF, 15—300
pF och 10—100 pF.

Att märka är att minimikapacitansen hos en vridkondensator,
dvs. kapacitansen när kondensatorn är helt urvriden, ökas med
den kapacitans som de anslutna kretsarna har, så att den s. k.
”O0-kapacitansen” sällan understiger 20—50 pF.

Vridkondensatorer finnes dels i ”enkelt” utförande (se fig.
416), dels med två eller flera kondensatorenheter sammankopp-
lade på en gemensam axel. Man manövrerar då med samma
axel två eller flera vridkondensatorer. Dylika kondensatorer
benämnes gangkondensatorer, kondensatorerna säges vara

gangade. Se fig. 417.
ÅL Å
1 2 3
1 3

VIE RIDA

LLLLLLLLLLLLLL

fULLLLDLLLELLLLA
BLLLLLLLLLLLLLLLG

83

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 14 19:45:45 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grunder/1/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free