Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han nu då? Om jag fått vara ensam i hans rum lite
till, hade jag kanske listat ut även det, men nu hörde
jag honom komma och hann inte mer än slänga
avhandlingen på dess plats igen och skölja dammet av
händerna innan han stod i tamburen.
Han var lite andfådd som om han sprungit,
nånting hade gjort honom annorlunda, kanske
mognare och manligare vilket ju inte kunde skada,
eftersom jag själv i alla fall ständigt skulle vara lite äldre
än han.
— Så hyggligt att du väntade, Agnes!
— Men jag måste strax gå, Kristian!
— Ja jag kom så fort jag kunde, men Helmut
hade en massa att säga mig.
Nu kom jag plötsligt ihåg den stora nyheten som
jag glömt.
— Ja Jag såg honom på kyrkomötet. Det var väl
aldrig den nya äktenskapslagen han ville tala med
dig om?
— Om den och allt möjligt.
— Det kan väl inte intressera Helmut att man
kan skiljas utan skandal?
— Du är väldigt naiv Agnes, om du tror att man
kommer att kunna det hädanefter. Han smålog
överlägset åt min brist på världskännedom.
— Jo då, insisterade jag, det behövs bara djup
och varaktig söndring.
— Är inte det skandal det också då?
Jag hade undrat så mycket hur Kristian skulle ta
den stora förändringen i vårt läge, men aldrig hade
■336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
