Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmanade honom att utan fruktan lägga sig till hvila. Så snart gästen gått
till sängs, hvälfde dock den listige Arendt helt andra förslager i sitt
hufvud. Han afreste ännu om aftonen till sin granne och anförvandt Måns
Nilsson Svinhufvud, och uppmanade honom att deltaga i fångsten, ty nu
hade han den man i sina händer, på hvilken konungen satt ett så högt
pris. Måns Nilsson förklarade sin afsky för en så nedrig gerning, som att
svika godtrogen gäst. Arendt afstod dock icke från det tilltänkta förräderiet,
utan beslöt att vidtaga en annan utväg, för att fullborda det. Hans
hustru Barbro hade en systerson, Brun Bengtsson, hvilken var Christierns
trogne befallningsman öfver Bergslagen och Dalarne. Han bodde på en
gård, som hette Sätra, och Arendt reste genast dit från Måns Nilsson.
Då han i denna afsigt färdades förbi sin egen gård, bemärktes han af sin
uppmärksamma hustru. Hon anade genast oråd, och fattade medlidande
för den olycklige fremlingen, som hon lätt kunde förstå, att hennes man
bestämt till sitt offer. Arendt fann i Brun Bengtsson en villig deltagare,
och de togo båda sina mått och steg för att försäkra sig om Gustaf Erikssons
person. De samlade tjugu man och rustade sig att om morgonen gripa
honom. Men fru Barbro lät imedlertid sin dräng spänna före en släda och
hålla med den utanför loftsbyggningen. Hon gick derefter upp till den
slumrande flyktingen, väckte honom och underrättade honom om hans fara.
Hon gaf honom det rådet att vända sig till den redlige prestmannen herr
Joen i Svärdsjö. För att icke väcka uppmärksamhet hos sitt gårdsfolk,
uppmanade hon honom att obemärkt smyga sig ut genom en glugg. Emedan
loftet låg något högt, måste han hissa sig ned, och dertill begagnades
de den tiden brukliga långa handkläden, som funnos i rummet. Den
förföljde hjelten kom lyckligt ned och ilade, kuskad af den trogne drängen,
utåt insjöns isbelagda yta, nya äfventyr till mötes, hvilka dock slutades
med den lysande bedriften af fäderneslandets befrielse och förvärfvade
honom sjelf Sveriges krona. Men den ädelmodige Barbro fick lida för sin ädla
gerning. Då Arendt Pehrsson om morgonen kom hem till sin gård, åtföljd
af befallningsmannen och hans karlar, blef han högst förtörnad öfver
fångens flykt, och fattade sedan ett outplånligt hat till henne. Den byggning,
i hvilken Gustaf Eriksson blef herbergerad och ur hvilken den ädla Barbro
Stigsdotter räddade honom, är ännu underhållen på Ornäs, för att förvara
minnet af den fosterländskt sinnade qvinnans gerning.
Man känner hvarken fru Barbro Stigsdotters födelse- eller dödsår. Icke heller har
historien förvarat underrättelsen om hon lefde barnlös eller icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
