Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fastän ett annat lotteri, just kungl. nummerlotteriet, också sedan måste
bidraga till samma ändamål.
Allmänheten hade fått smak för lotterispel. Regeringen tyckte
att den smaken kunde användas som inkomstkälla för
skattkammaren, och sä uppstod den spelinrättning som ansågs jembördig med
statens öfriga embetsverk och kollegier.
Den 16 April 1771, innan Gustaf den tredje efter sin faders död
återkommit från Paris, utfärdades kungl. maj:ts »Nådiga Kungörelse
angående et til inrättande Genuesiskt Lotterie». Detta skulle gagna
det allmänna och lemna inkomst till stora och nyttiga inrättningar
utan statens belastande samt gifva fördelar åt de enskilda som
der-uti försökte sin lycka, »i det uppå hvars och ens välbehag
ankommer att våga deruppå en efter dess förmögenhet och godtycke
lämpad summa». Alla hade hopp att vinna högsta vinsten, »utan att
den enas lycka utesluter den andras».
Det var den tidens nationalekonomi i Sverige, offentligt uttalad
af landets regering. Allmänheten lyssnade andäktigt till de vackra
förespeglingarna. Det hette också, att »allt slags lotteri, taget
rätteligen för hvad det bör vara, är en gren af rörelsen, som lättar
myntets omlopp, sysselsätter den tänkande och dem som dervid arbeta
Men det var ej nog dermed: det, kungliga spelverket skulle också
bidraga till — folkmängdens ökande. Det var just derför som det
var ett genuesiskt lotteri. I Genua hade man fordom, dä embeten
skulle genom val tillsättas, icke skridit till sådant förr än fem
ledigheter uppstått. De sökande borde dä vara minst nittio. Namnen på
dessa lades i »särskilda foder, hvilka kastades i ett käril, der utur
man sedan uttog fem, det ena efter det andra». Men detta valsätt
gaf anledning till vadslående af ganska stor utsträckning och hvarvid
ofta betydliga summor sattes på spel. För att förekomma att
med-borgarne skulle på detta sätt öfvcrlemna sig åt spellidelsen, utan att
det offentliga hade någon fördel deraf, togo de genuesiska
myndigheterna saken om hand och gjorde spelet til! en statsinrättning. I
stället för tjenstsökande sattes giftasdugliga flickor på nittio numror,
och åt livar och en, livars nummer utkom ur dragningshjulet,
tilldelades en hemgift som togs af den fördel som genom lotteriet
tillföll staten.
Så skulle det nu också tillgå hos oss, och derför heter det i
den plan som åtföljde kungörelsen af den 16 April 1771, att till
uppmuntran för giftermål och folkmängdens ökande i riket, i synnerhet
bland Sveriges allmoges, hade kungl. maj:t i nåder velat anslå af
lotteriets vinst 500 daler silfvermynt vid hvarje lotteridragning, »hvilka
skulle utdelas med 100 daler till livar och en af fem giftasvuxna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
