Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flickor mellan 15 och 24 års ålder». Nittio namn på af
landshöfdin-garna föreslagna flickor sattes på de nittio numrorna i
dragningshjulet, och fem af dem vordo de lyckliga.
Kungörelsen hade utfärdats’ 1771, men den första dragningen
skedde ej förr än i början af 1773. Under tiden hade embetsverket
ordnats och fått sin kungliga direktion, sina tjenstemän och
kollek-törer. Hela verket var omgifvet af kunglighetens glans, och
stormän skulle styra det. Till förste direktör utnämdcs presidenten i
Kammarkollegium, grefve Carl Johan Cronstedt, hvilken var af Kongl.
Maj:t »känd att ega all den insigt som till detta lotteries behöriga
styrsel erfordras». Till meddirektörer utsågos statskommissarien
Claes Wircll (adlad Lagerstråle), kammarråden Carl Stjerngranat
och Anders af Botin (den bekante häfdatecknaren). Verkets förste
sekreterare var Gustaf Fredrik Blomborg, hvars namn finnes i
kalendern ännu 1776, men från och med 1777 står Carl M. Bellman
såsom sekreterare. Att Bellman verkligen tjenstgjorde under några
år är väl otvifvclaktigt, såsom C. Eichhorn också visat i sin skrift
»Bellman och hans senaste biograf». Men man kan nog tänka sig,
huru föga öfverensstämmande med skaldens smak denna tjenstgöring
skulle vara. Det är väl i ett af Bellmans svåra ögonblick, då han
morgonen efter en i vänners lag gladt genomvakad natt söker stärka
sig till dagens föga poetiska verksamhet i nummerlotteri-direktionen
som hans vän Sergel tecknat honom, i öfverdriften uttryckande ett
skämt med den glade sångaren (fig. 66). Underskriften är också af
Sergels hand.
Under det direktionen och tjenstemännen skötte embetsverket i
nummerlotteriets hus vid Svartmangatan (nu mera medicinalstyrelsens
lägenhet), sålde kollektörerne lotter litet hvarstädes i Stockholm, och
allmänheten såg med glad förhoppning dragningsdagen nalkas. Det
var i synnerhet mot slutet af den vecka som närmast föregick
dragningen lotterna funno lifligaste afsättningen. Man spelade på enkelt
utdrag, då blott ett nummer behöfde komma ut och då vinsten var
femton gånger insatsen; på ambe, då man spekulerade på två
num-ror; på terne, quaternc och quinterne, då vinsterna voro i stegrad
höjd. Insatsen för enkelt utdrag fick göras i början från 8 öre till
200 daler s. m. och så vidare i förhållande efter utdragen.
Hvilken trängsel på torsdagen, hvilken ännu större på fredagen
och allra värst på lördagen! Man måste köpa en lott (fig. 67). Man
hadc kanske pantsatt en nödvändig klädespersedel för att skaffa
pengar till lottsedeln. Man hade gjort sina fina uträkningar och var
nästan säker om vinst. Man såg siffror öfverallt, i kaffekoppen, i
bränvinsglaset, bland soporna på gatan, lika väl som bland skyarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
