Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåden, men det tyckes ej hafva lockat mycket, ty efter några och
trettio års tillvaro hade lärjungarncs antal tillväxt med blott en och
var dä, 1828, icke större än nio*
Hofinstrumentmakaren Peter Kraft hade (1807) genom testamente
skänkt något öfver 16,000 rdr banko till fattiga borgarebarns
undervisning. Den skolan hölls i början ej blott i samma hus, utan äfvcn
i samma rum som fri- och fattigskolan, men var dock en särskild
anstalt. Lärjungarncs antal utgjorde vid skolans första inrättande
tjugu, heter det i Lundeqvists »Stockholm», men C. U. Broocman
uppgifver i den lägre klassen sexton eller tjugu och i den högre
tjugufem och påstår äfven, att fattigskolan vid den tiden (omkring
1810) hadc sextio lärjungar.
Skolan för fattiga flickor stiftades, 1806, och underhölls af med.
d.r J. N. Brandt, känd och aktad läkare och menniskovän, hvilken
utnämndes till generaldirektör för Stockholms stads alla
barmhertig-hetsanstalter, en befattning som dock snart åter upphörde. Han
inrättade också en, sedermera af fattigvården öfvertagen kostnadsfri
Söndagsskola för gesäller och lärgossar, och vi veta, att många af
de handtverksmastare som på 1820- och 1830-talen voro ansedda så
väl inom sina yrken, som bland borgerskapet i allmänhet aldrig haft
annan boklig undervisning än den som skänkts dem i denna
Söndagsskola. Hon utsträckte sedermera sin verksamhet till
undervisning äfven ett par timmar på hvardagsqvällar samt kallades
Handt-verksskola och förenades, 1848, med den under tiden inrättade
Borgare skolan, som hade ordenssällskapet »Redliga förbundet» att tacka
för sin tillvaro.
Till det gamla måste räknas de nu försvunna
vexelundervis-ningsskolorna, dels offentliga och för de fattigare stadsbarnen, dels
också enskilda och afsedda för andra bemedlade. Redan inom ett
par årtionden efter Bell-Lancasterska metodens tillämpning på några
skolor i Storbritanien infördes den i Sverige. Vid början af
1820-talet var vexelundervisningen i full gång i den af grosshandlaren H.
Th. Philipsén, 1811, inrättade fattigskolan vid Adolf Fredriks torg.
Skolans lärare, magister P. R. Svensson, hade, på uppmaning af
generalen, grefve Jakob De la Gardie samt på uppfostringskomiténs
bekostnad, 1817, företagit en resa till Storbritanien, inhemtat
kännedom om metoden och efter sin återkomst, 1819, tillämpat den i
nyss nämda skola.
Mest bekant af Lancasterskolor i Stockholm vardt »Stockholms
allmänna barnskola» i staden inom broarne, hvilken låg i ett sedan
• JV. llr. Lundeqvists tillägg till N. Lundeqvists ^Stockholms stads historia.»
Sthlra 1S29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
