Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nedrifvet hus vid Munkbrogatan, der Mälartorget nu är, och förestods
af magister C. O. Fineman.* Denne berömmes af många såsom en
synnerligt utmärkt pedagog, men lär äfven hafva varit synnerligt sträng
och användt kroppslig aga af ej sällan verkligt grym natur. Såsom
ett bidrag till Stockholms inre skolhistoria ännu (or få årtionden
sedan, meddela vi här en liten skildring som lemnats oss af en person
hvilken på 1840-talet gick i Finemans skola.
Läraren Fineman var stor anhängare af systemet att med stryk inplanta vetandet
hos sina lärjungar. Till biträde St handen användes pinnar, omkring i ’/* fot länga,
afsedda egentligen till pekpinnar, och åtgången af dessa var stor, enär de brötos ofta
af, då kraften, hvarmed de svängdes öfver lärjungarncs hufvud, armar och ben, var
starkare än redskapet. Men vid sådana fall var läraren ej förlägen om medel att
fortsätta bestraffningen, och olycklig då det offer som hadc god och kraftig lugg. För att
erhålla sådan bestraffning, behöfde felet ej hafva varit stort. Vid sittande lektion,
såsom vid räkning, användes pinnen, att slå på lärjungarncs fingrar. Då griffeln
härigenom föll ur handen, fingo armar och ben uppbära bestraffningen, samt då benen af
sjelfbevarelscdrift drogos undan det hårda redskapet, fattades pinnen af läraren mellan
tvennc fingrar och stöttes obarmhertigt med spetsen i elevens rygg, så att solar och
stjemor skimrade for det våta ögat. Ej heller skonades hufvudet. Med en förskräcklig
hårdhet fick pinnen dansa, utan någon slags urskilning, hvar den träffade å de späda
hamnhufvudena. Att klaga med ord mot behandlingen var som att hälla olja på eld.
Det gafs äfven skymflig bestraffning, synnerligen vid olydnad eller motsägelse, kanske
ock vid bristande kunskap i den gifna lexan för dagen. Då fick gossen sätta sig
under den bänk, hvnrå svarta tafian stod, i samma ställning som cn skräddare sitter på
sitt sybord, med benen i kors, men hufvudet under bänken, och ansigtet vändt mot
väggen. Vid denna ställning blcf ryggen spänd som en båge. och läraren, som ofta
gick rundt kring den ganska stora skolsalen, glömde ej att åt sin fånge i kurran dela
ut ett rapp, hvar gång taflan passerades. Ännu skymfligare straff var den s. k. kräft-
gången, som begagnades hufvudsakligast då någon lärjunge kommit för sent. Krypande
baklänges på armar och ben, härtill tvingad af dcrtill beordrade kamrater, af hvilka en
satte sig på offrets rygg, med hufvudet vändt åt sätet, hamrades och bultades det sist
nämda af såväl honom, som den öfriga omgifvande kamratskaran, ända tills ett hvarf
omkring skolsalen var tillryggalngdt.
Otaliga voro de smärre bestraffningnrne. Vid lärjungens ouppmärksamhet under
lektion eller bön, kunde densamme utan vidare afbrytas for att befalla den
ouppmärksamme att »lägga oket på sign, som tillgick så, att händerna knutna lades öfver
nacken, och ansigtet böjdes ned åt bordet framför bänken. Att hålla handen än på
ena än på andra ögat eller å munnen var bot för alltför lifliga ögonkast åt obehörigt
håll eller för lösmunhet. Vid läsning inom cirkel hade custos makt att åt okunnig
eller kanske ock åt någon kamrat som hadc att fordra för »gammal ost» påbjuda att
»gå ur cirkeln» och ställa sig »bock», d. v. s. med händerna mot knäna och kroppen
i rät vinkel mot benen. Att »stå bock» medförde ock att efter förhör af läraren få
emottaga en större eller mindre bestraffning.
* Född 1793, magister och prest x$18, först huspredikant hos presidenten O. E.
Lagerheim, sedan 1821 lärare vid ofvan nämda skola som han skötte i trettioåtta år,
t 1863.
Gittti/n Stockholm.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
