Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
G1LLF.N. SKR A N. GESALLSKAP
»Rogbröden räknar jag intet», tillägger räkenskapsföraren. Man
uppger, att endast fjorton personer voro närvarande vid denna
revisionsmåltid, men det låter otroligt för oss.
Helga Lekamagillet hade vexlande öden. En gång på
1430-talet var det nära att upplösas, men sedan förkofrades det igen och
blomstrade som mest omkring 1450. År 1523 tog Gustaf den förste
betydliga tvångslån ur gillets kassor och 1527 >öfvertog» han all
gillets fasta egendom som uppskattades till 5,590 mark, och vid
samma tillfälle befordrades åldermannen till föreståndare i
Helgeands-hospitalet. Så slutade Stockholms ryktbaraste gille, sedan det fylt
sin uppgift att vara en föreningspunkt för de olika samhällsklasserna
och ett medel för ståndsskilnadens utjemnande.
* *
*
När Stockholm anlades på 1200-talet, århundradet efter
Mälarstaden Birkas sannolika förstöring, var dess hufvudändamål att tjena
som befästad ort och bevaka inloppet till Mälaren.
Likasom Tysklands äldsta städer uppstått omkring gamla
Romerska lägerplatser, så växte också en stad så småningom under
skyddet af Stockholms befästningar. Att denna stad i andra
århundradet af sin tillvaro endast skulle utgöras af en
handtverkar-koloni synes icke oväntadt: när denna först blef utbildad, kommo
köpmännen —- de stora köpmännen, ty handtverkarcn sålde sjelf
sina varor i »öppet fönster» eller i »gatubodh» (stånd?). För att
skydda sig för främmande och för livar andra ingingo snart
handt-verkarnc associationer, som de kallade kompani, och stälde sig under
lagar dem de benämde skrå.
Den äldsta stadga i behåll rörande liandtverken rörer
skräd-darne och är utfärdad så tidigt som 1356, samt bekräftad af Karl
Knutsson 1453. Af de äldre embetena är skräddarnes också det,
hvars handlingar man eger mest fullständiga, nämligen ifrån konung
Magnus Eriksson ända intill slutet af Karl XIV Johans regering.
Sjelfva skrået är frän 1501, då öfverskärarne och skräddarne
slogos tillsammans till ett. Kompaniets stadgar äro 56, af hvilkas
innehåll det vigtigaste torde böra angifvas.
Kompaniet hade till skyddspatron valt ingen mindre än
erke-engcln Mikael (fig. 148).
Den som ville vinna inträde såsom mästare i kompaniet måste
förete bevis om äkta börd; han skulle vidare gifva fem mark reda
pengar i bössan och en mark harneskpengar, de senare en gärd till
stadens försvar. Derpå skulle han göra sin mästareskörd (tillskär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0363.html
