Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af de gamla källrarne på Norrmalm funnos ända in i senare
årtionden Casten Hoff eller Kastenhof, som hade sitt namn efter
drottning Christinas munskänk, den förste källarmästaren på stallet.
Huset hade bygts af staden till »justitiens fortsättande» på Norrmalm,
d. v. s. till Norrmalms Ciämnärs-Cammare, och stod färdigt 1650,
helt prydligt täckt med näfver och bräder. Det »skänken af
främmande drycker», som enligt Christinas privilegier skulle finnas i
huset, fortsattes efter Casten Hoffs tid af det ena slägtet källarmästare
efter det andra i två hundra år. Nu reser sig Hotel Rydberg på
den gamla tomten för domstolar, fängelser och värdhus.
De flesta af Norrmalms öfriga gamla källare hafva vi redan
om-nämt. Mycket bekant från den Bellmanska tiden var Kejsarkronan
eller »Keysers Cronan», i kanslirådet Eckleffs hus, n:o 6 vid
Drottninggatan, liksom Tre Remmare vid Regeringsgatan, hvilken källare
ännu bar årtalet 1688 på stenskylten öfver porten. Vinfatet, som
redan i början af 1700-talet kallades »Heidelbergske YVijn-Fatet»,
låg i n:o 9 vid Regeringsgatan och upphörde för omkring trettio
år sedan.
Vid samma gata låg Rosersberg och i slutet af århundradet
samt långt in på 1800-talet Stockholms Slott, hörnet af
Lästmakare-gränden, n:o 65, men i början af 1700-talet hade den senare
källaren funnits vid Drottninggatan, der då äfven lågo de redan
omnämnda Tre Tunnor samt Cronan (en annan än Kejsarkronan) och
Cassel. Vid Dilla Vattugränden låg Mercurius, som innehades af
Gabriel Ratkien, kypare vid kungl. hofvet, och vid Jakobstorg Segers
Kiällare.
På Södermalm funnos Stadshuskällaren i stadshuset och
Hamborg, n:o 47 Götgatan, mest känd för den sista rasten för de
lif-dömde, som der plägade tömma ett glas vin, innan de fortsatte vägen
till afrättsplatsen, samt Gröna Jägaren och Björngården, begge vid
St. Paulsgatan, den förre i n:o 23, den senare i hörnet af
Björngårdsgatan. Alla dessa Södermalmskällarc funnos i början af 1700-talet
och fortlefde in i vår tid. Hamburg och Björngårdskällaren hadc
längsta lifstiden. Den sist nämnde refs hösten 1877, ett hundra sex
år efter det Cornelius, bekant värd på stället, gick till sina fader.
Jemtc de egentliga källrarne funnos i gamla Stockholm äfven
värdshus och spisqvartcr som voro mer afsedda för egentliga
matgäster och i hvilket uppassningen besörjdes af qvinnor, som sedan
förra århundradet alltid klädde sig i bindmössa med en stor rosett
i nacken. Dessa mössor utgjorde länge uppasserskornas uniform,
vanligtvis med tillägg af ett litet, näpet sidenförkläde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
