Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rena latinska eller italienska ord, dels ock zigenarord samt en icke
obetydlig mängd finska, dessa senare troligen upphemtade från
Finn-skogarne, men zigenarorden på krogar och marknader, de latinska
möjligen af valloner i Östergötland, Vermland och Upland.*
Liksom zigenaren, hvilken stryker fram sin väg, kan meddela sig
genom att om sommaren lägga några qvistar vid en hörnväg och om
vintern slå ett helt telegrafspråk i snödrifvorna med sin pisksnärt, så
hafva äfven stadsgatans och hamnarnas arbetare ett signalspråk, som
frambringas genom den enkla åtgärden att hvissla. Man har iakttagit
att yrkenas lärgossar, under kritisk belägenhet öfverfallna af andra
yrkens lärlingar, kunnat stampa folk ur marken med en enda
hvissling; man har också iakttagit att vissa arbetare, såsom sötare och
plåtslagare, just under arbetet behöft ett medel att för hvarandra
ge sig tillkänna på längre afstånd.
Högst karakteristisk är
Sotare-hvissling:
Eller uttryckt i ord ett långt utdraget g (t. ex.), till hvilket
exeku-tören glisserat upp från ett kort f och hvarifrån han glider ner en
oktav, då tonen lemnas, liknande en änghvisslas sätt att upptaga
och lemna en ton.
En annan mycket bekant signal är
Målarlär lingar nes:
Skoviakanics:
* Frän Länna socken i Upland liar metallarbetaren Eriksson meddelat en visa pä
ett högst egendomligt spräk, hvilket skulle
Vitterhets-akademiens arkiv och lyder sä:
Os sve adola vi
O fölek kva skiraskimp
Kara mängs bärabätnb
Oss börä boss:|j:
Delvis erinra ljuden om knallspräkct.
kunna vara förstörd franska. Den finnes i
Den mig en kvaskiraskimp
Skimp skiraskimp skimpslagoro
Mak opital.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
