Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inlemnade ett forslag till polisens bättre handhafvande och
polis-målens skyndsammare afslutande. Grefve Axel 1 Vrede Sparre var då
öfverståthållare, men afled innan Printzells förslag öfverlemnades till
den komité som af kungl. maj:t för ändamålet tillsattes. På grund
af denna komités sedermera afgifna utlåtande förordnade kungl. maj:t,
den 13 Februari 1776, att öfverståthållaren borde upptaga och
af-döma politiemålen. Dermed voro dessa mål dragna från magistraten.
Öfverståthållaren hade fordom säte i riksrådet,4 men i 1720 års
regeringsform stadgades, att embetet kunde anförtros en skicklig
man utom rådet. År 1775 kallades dock öfverståthållaren, friherre
Carl Sparre till riksråd och innehade denna värdighet jemte
öfver-ståthållarplatsen tiH 1789, då rådskammaren upplöstes.
Denne Carl Sparre, under hvars tid poliskammaren inrättades
och som sjelf dertill kraftigt bidrog, anses hafva varit Stockholms
utmärktaste öfverståthållare. Han mottog embetet efter hertig Carl,
som under några månader efter statsstrecket innehade det samt
äfven sedermera, 1789, en kort tid under Sparres sjukdom skötte
tjensten. I aderton år verkade Carl Sparre för Stockholms
för-kofran, och många äro de goda minnena från hans styrelsetid
(t 1791). Äfven åtskilligt godt hågkommes frän de tillfällen, då
Samuel af Ugglas, landshöfding i Stockholms län, i slutet af förra
och början af detta århundrade förvaltade det dä i flera år lediga
öfverståthållarembetet.
Det var således under öfverståthållarembetet som, 1776, alla
politiemålen lades. Öfverståthållaren sjelf > borde icke allenast varda
underrättad om alla brott som i residenset kunna förelöpa mot lagar
och förordningar, utan ock efter omständigheterna vidtaga de mått och
steg som till den brottsliges straff, näpst och rättelse nödige pröfvades».
Men emedan öfverståthållaren icke kunde vara allestädes och
»emedan till hasteliga handräckningar, hvilka ej tåla dröjsmål, ingen
hvar-ken tid eller dag från polisärendenas skyndsamma afgörande vore
undantagen», så skulle underståthållaren företräda öfverståthållaren
vid dessa ärendens afgörande.
Den nogare och närmare tillsynen öfver den nya polisen
uppdrogs dock åt en särskild, öfverståthållaren underordnad tjensteman,
som fick namn af politiemästare, men hvars tjenst förklarades för
en förtroendetjenst som kungl. maj:t sjelf egde att bortgifva.
Der-jemte tillsattes af öfverståthållaren ett tillräckligt antal gevaldiger
och uppsyningsmän eller s. k. polisbetjenter.
Den förste polismästaren var Nils Henric Aschan von Sievers,
född i Norrköping 1738, son till en teologie doktor. Han hade
studerat i Upsala samt vid tyska universitet, på förra stället aflagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
