Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stierna anklagats för förrädiska stämplingar med Ryssland.
Häfda-forskaren J. Arckenholtz och en finsk translator Mathesius
underkastades två dygns tortyr i Hvita hästen.
Ett annat pinorum, kalladt Rosenkammaren, fans pä
Smedjegården och användes, bland andra tillfällen, 1756 för att tvinga
bekännelse af de ofvan nämda Puke och Mozelius. Detta tortyrställe
var en iskall, till en del med vatten fyld, underjordisk håla. Hvita
hästen låg deremot ofvan jord, men var mörkt och endast fyra
alnar långt och tre alnar bredt.
Då ett nytt rådhushäkte inreddes i nya rådhuset, blef Hvita
hästen dock qvar vid Stortorget, till dess börsbyggnaden påbörjades.
Såsom bekant är, afskaffades tortyren icke förr än 1772, då både
Rosenkammaren och Hvita hästen samt dylika anstalter förstördes.
Bland de äldre stockholmsfängelserna voro också
Kastenhofs-häktet från drottning Christinas tid och Stadshushäktet från slutet
af 1600-talet. I bägge, men i synnerhet Stadshushäktet, förvarades
stundom statsfångar, såsom på det senare stället baron Görtz,
kapten Lindeberg och Crusenstolpe, men också de som skulle »beredas»
till döden, hvacför Iifdömde dit insattes en tid förr än de skulle föras
till afrättsplatsen.x Sådana fångar förvarades i enskilda rum, men
för öfrigt var Stadshuset, liksom Kastenhof, Smedjegården och
Rådhushäktet gemensamhetsfängelse, der ända till 50 eller 60 fångar,
friska och sjuka, grofva brottslingar och för obetydliga förseelser
eller endast för saknad af »försvar», voro inpackade i ett enda
fängelserum. Man viste då ännu icke af cellfängelserna.
Ett särskildt fängelse i gamla Stockholm var Gäldstugan eller
Bysättningshäktet för tredskande eller oförmögne gäldenärer. Detta
fängelse fans en tid i gardeshögvakten i norra flygeln vid slottets
yttre borggård (begagnades för öfrigt till fängelse för garnisonens
officerare samt äfven för statsfångar, t. ex. för J. F. E. v. Vegesack
och A. G. Diiben 1832), der Bellman också var bysatt, men äfven
vid Tyska brunn i det hus som sedan var auktionskammarens
lägenhet och derefter den mosaiska synagogans. År 1782 flyttades
gäld-stuhäktet till Hornsgatan, qvarteret Ulfven större, ett hus som
upp-bygts af körsnärsåldermannen Björk och 1759 såldes till
sidenfabrikör Wiese, sedermera inköptes till kasern, men inlöstes af
staden 1781 och inreddes till i fråga varande ändamål. Detta var under
mer än åtta årtionden det i stockholmslifvet så bekanta »Bysis»,
äfven kändt under namnet »sjutifyran», efter husnummern.
Nu tillhör den inrättningen endast minnet, men mångfaldiga
historier lefva från den tid, då gäldstugan ännu var en verklighet,
och många personer lefva också ännu som kunna ur egen hågkomst
..—-i s Åx An,’n AJpr’A b n* iaY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
