Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibyllinerna och Völuspa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvilken bland dödlige mäktar att se med jordiska ögon
Gud eller fatta hans himmelska väsen? Hvem mäktar att höra
Hans, den stores oändliges namn, som världen behärskar?
Hans, som skapade allt med sitt ord – som skapade himlen,
Hafvet och rastlös sol och månens sig fyllande skifva,
Stjärnornas strålande glans och Täthys, den väldiga modern,
Källor och strömmar, osläckelig eld och dagar och nätter?
Själf han skapade sen den fyrbokstafvige Adam,
etc. etc.
Sibyllinen I förtäljer utförligt om syndafloden. Herren
uppenbarar sig för Noa som den Gud, »hvilken är den
han är, som slår himmelen omkring sig likt ett kläde,
omgifver sig med hafvet, har jorden till sin fotapall, samt
omsväfvas af etern och de tallösa stjärnornas banor.»
[1]
Han befaller honom predika bot och bättring för sina
samtida, samt bygga arken. Utförligt meddelar sibyllan
Noas varnande, men gagnlösa tal till de syndiga
människorna. Därefter omtalas, att han med söner och
sonhustrur räddar sig i arken, och skildras flodens utbrott
och härjande framfart. I fortsättningen af berättelsen
heter det:
Men sedan Gud fördränkt i vatten den samtliga världen,
Då var Noa i hjärtat betänkt att skaffa sig visshet
Om den Eviges vilja, ty nu var han ledsen vid näreus.
(I, 230 ff.)
Det är tydligt, att de ifrågavarande orden, använda
så som här, icke kasta ens den svagaste skugga på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
