Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oceanens majestät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvilket är väl det sannolikaste? Och med hvilken lösning
af frågan finner sig väl vårt hjerta mest tillfredsstäldt?
Liksom i den atmosferiska oceanen beständig oro herrskar
och luften i evigt kretslopp än brusar fram öfver den tropiska
zonens palmlundar, än öfver nordens barrskogar, i denna stund
melodiskt susar vid den låga hafsstranden, i nästa med lätta
moln i sin famn tågar fram i omätlig höjd långt öfver
Andernas snöbetäckta toppar från den ena verldsdelen till den andra;
så äro äfven hafvets vatten inbegripna uti evig rörelse. Från
de djupaste afgrunderna, som ljusstrålen icke mera hinner,
stiga de upp till den solbelysta ytan eller sänka sig åter, sedan
vindfläkten krusat dem till små lätta vågor, ned uti de
djupaste hafsregionernas ljudlösa, ogenomträngliga mörker. Samma
vattenatom, som i detta ögonblick vandrar igenom den
tropiska oceanens korallträdgårdar, skall måhända redan det
följande året slukas af hvalrossen vid Spetsbergens isbetäckta
stränder; när den i dag fråssar uti den vällukt, som kommer
flygande med vinden från det Lyckliga Arabiens aromatiska
skogar, skall den måhända, innan ännu året fulländat sitt
kretslopp, väta pinguinens vingar i det arktiska hafvets
ödsliga nejder. Alla hafvets under och alla dess hemligheter
vandra under tidernas lopp förbi honom. Kunde vi fråga honom
och kunde han svara oss, huru omätligt skulle ej då vårt
vetandes skatter blifva riktade!
Samma orsaker, som sätta den atmosferiska oceanens
vågor i rörelse, låta ej heller hafvets vatten någonsin rasta eller
hvila. I oceanens sköte äro de lika litet att söka som
orsakerna till ebb och flod, ty solen är det, som beständigt
underhåller äfven detta oerhörda kretslopp. I det de tropiska
vattenmassorna insupa värmen af hennes lodräta strålar och
medelst den derigenom förorsakade utvidgningen förlora i vigt,
stiga de fortfarande nedifrån uppåt och vandra bort vid ytan,
för att med så småningom aftagande temperatur komma till
de högre breddgraderna. Men här eger ett motsatt sträfvande
rum. Det genom polarvindens iskalla fläktar afkylda och tyngre
blifna vattnet sänker sig ned och vandrar på djupet mot de
varmare regionerna, för att, i samma mån som det ånyo
uppvärmer sig och stiger, vika för det påträngande kallare
vattnet. Hafvets jemnvigt störes alltid genom solvärme och
polarköld, så att här ett stigande, der ett sjunkande alltid eger rum;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
