Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oceanens majestät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men liksom luftoceanen vill äfven vattenhafvet ständigt ånyo
tilltvinga sig jemnvigt, och sålunda uppkomma dessa kalla och
varma strömmar, hvilka i mångfaldiga rigtningar genomfara
oceanens sköte för att utbyta den ena zonens vatten med den
andras.
Uti afgrunder, som ligga djupare under hafsytan än
Chimborazo höjer sig mot himmelen, gör sig alltså solens inflytande
gällande. Hon är det, som med kalla vattenmassor betäcker
den tropiska oceanens botten och förer de af eqvatorialsolen
uppvärmda vattnen långt på andra sidan om polcirklarne.
Ett gigantiskt kretslopp, som blott beror på den enkla
fysikaliska lagen: utvidgning genom värmen och förtätning
genom kölden. Huru många tusende kubikmil vatten torde ej
oceanen innehålla, men dessa oerhörda massor, hvilkas vigt
öfverstiger hela vårt förstånd, röra sig sakta och ljudlöst,
lydande verkningen af en verldskropp, som ligger på tjugo
millioner mils afstånd ifrån oss! Så storartade och dock så enkla
äro de krafter, som skaparen använder för att uppnå sina
stora ändamål!
Hafsströmmarnes inflytande på det organiska lifvet, icke
blott i sjelfva hafvet, utan äfven i de angränsande länderna,
är alldeles oberäkneligt.
Genom dem blifver så väl en del af eqvatorialvärmen förd
djupt in uti polartrakterna, som äfven hettan inom den
tropiska zonen mildrad. Utan Golfströmmen, hvars spår till och
med ännu låta märka sig vid Spetsbergens och Nowaja Semljas
vestra kuster, skulle norra Skottland och Norge, der nu en
kraftig trädvegetation klänger sig upp flere tusende fot högt
på bergsluttningarne, blott vara snöhöljda ödemarker; och
tvärtom har Sydamerikas tropiska vestra kust för sitt
angenäma och tempererade klimat att tacka den kalla Peruvianska
strömmen, som tillförer densamma beständig svalka från de
antarktiska vattnen.
Det är lätt att begripa, huru betydligt detta system af
strömmar och motströmmar, hvilka liksom ett nät af oceaniska
floder med den mest olika temperatur genomfåra hafvet eller
bryta sig emot stränderna, måste inverka på hafsdjurens
utbredning!
Anförtroende sig åt den varma Golfströmmen komma
velellor, ianthiner och till och med flygfiskar till de brittiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
