Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blötdjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kilfotingarnes eller heteropodernas ordning är äfvenledes
en bland de mindre. De dithörande geléartade djuren äro
antingen nakna eller blott försedda med ett litet tunnt,
bräckligt hus, som betäcker hjertat och inelfvorna, äfvensom de på
undre sidan framträdande gälarne. De hafva ej såsom de
flesta andra snäckor någon fotsåla att krypa med på buksidan,
utan foten är förvandlad till en lodrät, sällan helt och hållet
felande, yxbladformigt sammantryckt sena, med hvilken de
kunna simma omkring i hafvet omvända eller med buksidan
uppåt. Vid dess bakre rand sitter en sugvårta, medelst
hvilken de förmå hänga sig fast vid främmande föremål. Dessa
märkvärdiga djur, som vanligen äro af en genomskinlig
klarhet, föra till det mesta ett nattligt lif och förekomma
företrädesvis i de varmare hafven, som de under den sena
skymningsstunden betäcka i milliontal.
Ojemförligt vigtigare äro de i talrika slägten och flera
tusen arter sönderfallande bukfotingarne eller snäckorna. De
hafva att glädja sig åt en högre organisation än de föregående
ordningarne, ty här framträder ett tydligt utbildadt hufvud med
två till sex trefvare och ett par ögon, hvilka antingen såsom
hos åker- och skogssniglarne sitta vid ändarne af de längre
trefvarne eller såsom hos de flesta hafssnäckorna äro fästade
på upphöjningar vid deras basis. På buksidan finnes alltid en
bred, köttig skifva eller fotsåla, med hvilken djuren kunna
krypa eller simma. För öfrigt är snäckornas organisation
mycket olika, ty de äro antingen nakna eller försedda med skal,
antingen bildade för land- eller vattenlif, för kusten eller öppna
hafvet, för vegetabilisk kost eller animalisk föda.
Vid första påseendet kunde det tyckas som om försynen
blott med styfmoderlig omsorg tänkt på att skydda de nakna
snäckorna, så väl de som hafva sitt hem i våra trädgårdar
och skogar som de arter, hvilka på hafsbottnen krypa omkring
på svampar och koraller eller äfven med ryggen vänd nedåt
långsamt simma omkring på öppna hafvet, såsom bland andra
de med präktigt himmelsblå färgdrägt utrustade glaukerna,
hvilka ofta i myriader milsvidt betäcka det Atlantiska hafvet.
Men liksom så många andra värnlösa varelser skyddas
våra landsnäckor redan derigenom för många fiender, att de
merändels blott komma fram i mörkret, men om dagen
gömma sig under stenar och blad. Många nakna hafssnäckors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
