Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskarne eller anneliderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ämnen och isynnerhet förföljas af mullvadarne. Jemförda med
hafvets annulater äro de blott ofullkomliga, torftigt utrustade
djur, utan de vackert färgade, snabbt och behagligt rörliga
nereïdernas talrika borstfötter, utan serpulernas rörbyggnad
och praktfulla gälkam, men nästan stående på samma
utvecklingsgrad som fiskaremasken, hvilken i milliontal ligger gömd
lodrät i strandens sand så väl som uti den torra jorden. På
fiskaremaskens mellersta segment framträda borstlika gälar,
motsvarande hans halft amfibiska lif, under det jordmaskarne
andas genom inre lungblåsor. Hos båda saknas de högre
annulaternas ögon, trefvare och käkar: de äro verkliga plebejer
inom ringmaskarnes samhälle.
På ett ännu lägre trappsteg stå dock turbellarierna och
intestinalmaskarne.
Hos turbellarierna, hvilka ej hafva några ringar, men dels
såsom nemertinerna ega en maskformiga mycket långsträckt
kropp, dels såsom planarierna en föga förlängd, cylindrisk eller
platt form, saknas alla yttre rörelseorganer. Några särskilda
gälar hafva ännu ej utvecklat sig, utan den torftiga, tröga
varelsen andas blott genom hela den nakna ytan af sin kropp.
På denna ofullkomliga utveckling af annulattypen lemnar
oss den stora snörmasken (Nemertes gigas) ett märkvärdigt
exempel. Han blifver 30—40 fot lång och omkring ett halft
tum bred, är plattryckt som ett band, har blå eller violett
färg samt är glatt och glänsande som lackeradt läder. Under
de löst liggande stenarne vid hafskusten slingrar sig denna
gigantiska mask i tusentals skenbart outredbara knutar, hvilka
han genom sammandragningen af sina muskler oupphörligt ånyo
löser och knyter. Han lefver isynnerhet af de små musslor,
hvilka häfta sig vid föremål under vattnet. Sedan han
ursupit alla i hans närhet befintliga djur af detta slag, utsöker
han sig ett annat ställe och utsträcker rakt framför sig ett
långt, mörkt band, vid hvars spets finnes ett hufvud, som
någorlunda liknar ormens, men utan att ega dennes vida gap och
fruktansvärda tänder. Åskådarens öga varseblifver ingen
sammandragning af musklerna, ingen synbar orsak till denna
rörelse; endast en stark förstoring visar oss att Nemertes glider
fram genom vattnet med hjelp af talrika, rörliga, öfver hela
hans hud utbredda cilier eller flimmerorganer, hvilka tillika
sörja för hans andningsbehof genom den hvirfvel de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
