Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskarne eller anneliderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åstadkomma i vattnet. Han betänker sig och trefvar hit och dit, tills
han slutligen ofta på ett afstånd af 15—20 fot upptäcker en
passande sten, under hvilken han kan gömma sig eller hvarest
bordet tyckes honom nog rikligt besatt.
Sedan utrullar han sig långsamt för att förflytta sig till
denna nya tillflyktsort, och liksom härfvan här utvecklade sig,
knyter den sig der åter tillsammans. Hos detta djur äro alla
lifsapparater så mycket som möjligt förenklade. Munnen är
en knappt synbar, cirkelrund öppning och tarmkanalen slutar
i en blind säck.
Inhyses- eller intestinalmaskarne höra trots sin låga
lifsutveckling dock i många afseenden till skapelsens största
märkvärdigheter. Känna vi oss redan gripna af förvåning öfver den
oändliga mångfalden af de djur, hvilka såsom sjelfständiga
varelser dels befolka vattnen, dels röra sig i luftkretsen, så måste
vår förvåning stegra sig till den högsta beundran, när vi
betänka att denna så formrika djurverld i sig innesluter en
annan, som ofta i hennes mest förborgade rum lefver ett
parasitiskt lif.
Man finner intestinalmaskar af den mest olika storlek och
gestalt hos alla ryggradsdjur, ja till och med hos snäckor och
insekter. Oaktadt i närvarande stund redan öfver 1400
lefvande arter äro kända, af hvilka omkring trettio ensamt tära
på menniskans safter, finnes det dock utan allt tvifvel ett ännu
mycket större antal, som hittills blifvit fullkomligt främmande
för vetenskapen — alldenstund de flesta djurs inre ännu icke
blifvit noggrant undersökt i detta afseende och hvarje
djurslägte, så vidt forskningen hittills kunnat finna, herbergerar
sina egendomliga parasiter, af hvilka åter hvarje art utväljer
ett särskildt organ till sin käraste vistelseort.
Sålunda uppehåller sig, för att blott anföra några
exempel, pallisadmasken (Strongylus gigas) uti hästens och hundens
njurar, lefvermasken uti idisslarnes gallblåsa och den rullande
distomum i aborrens öga.
Den vanliga spolmaskens trågformiga äggsäckar äro flera
alnar långa, och Eschricht fann öfver tusen ägg uti enskilda
leder af en från en sjuk utdrifven, tusenledad bandmask. Med
denna intestinalmaskarnes oerhörda fruktsamhet skulle dessa
parasiter helt säkert förorsaka otaliga djurs död, ja till och
med blifva hotande för alla högre stående slägtens fortfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
