Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Däggdjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hudsäckar, hvilkas öppning synes på kinderna, hvarifrån de
sträcka sig mellan huden och musklerna öfver halsen ända till
skuldrorna. Torkade bestå de af en stark, pergamentsartad
hud. Hamstern kan beqvämt låta allt, hvad han tager i
munnen, halka in i påsarne, hvarigenom dock hufvudet ofta synes
oerhördt ansväldt. Götze beräknar att hamstern kan stoppa
tusen hvetekorn i en kindpåse och alltså två tusen i båda,
hvarvid hän blott drager axen genom munnen. På detta sätt
hemförer han sitt förråd, och när han vill tömma påsarne,
behöfver han blott fara öfver dem med framfötterna.
Däggdjurens sinnen äro i en betydligt olika grad
utvecklade, men stå dock alltid i noggrann öfverensstämmelse med
deras behof. Hos sådana, som äro utsatta för mäktiga, sluga
och snabbfotade fienders förföljelser eller också äro hänvisade
till att smyga sig på ett försigtigt, snabbfotadt byte, måste de
nemligen vara utrustade med en synnerlig skärpa, för att
redan på betydligt afstånd så väl förkunna det hotande ovädret
som äfven sätta röfvaren i stånd att jaga med framgång. Så
utmärka sig hjortarne, antiloperna, bisonoxarne och hvad de
allt heta, som beta på vildmarkens gräsfält, genom sin fina
hörsel, men hararne tyckas dock i högsta grad besitta denna
förmögenhet, alldenstund deras långa öron äro förträffligt
byggda för ljudets ledande, liksom deras stora, framstående
ögon från alla sidor uppfånga ljusstrålen och derföre äfven
beherrska ett vidsträckt synfält.
I jemförelse med dessa så väl utrustade synorganer tyckes
naturen hafva särdeles styfmoderligt behandlat mullvaden, hvars
små ögon gömma sig bakom hans tjocka pels; men denna
skapnad passar dock fullkomligt för hans till största delen
underjordiska lif. Trots bristen på ett yttre öra hör han dock
ganska väl och har en icke mindre fin lukt — sinnen, hvilka för
hans egendomliga förhållande äro vida mäktigare, alldenstund
ögonen blott kunde vara honom till nytta under de nattliga
exkursioner, som han om sommaren företager på jordens yta
för att fånga möss, grodor, snäckor och annat jordkryp.
Hos Spalax eller den ryska blindmusen, som äfvenledes
förer ett mullvadsartadt jordlif, äro ögonen hopkrympta till
storleken af ett vallmofrö och ligga till och med helt och
hållet gömda under den hårbeklädda huden, så att de väl äro
känslolösa för det svagaste ljusskimmer, och totalt blind är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
