Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mar län vistades han i en bondgård, förklädd till
sjöman. Under det han var där, blef det ett bondbröllop
i grannskapet, dit hans värdfolk och han med
blefvo bjudna;
där dansades efter musik af en stackare, som vid sådana
tillfällen alltid begagnades, men som spelade erbarmligt
illa. Sparren spelade mycket bra på viol, och efter det
den stackars birfilaren hade hållit på en stund, sade Sparren
till honom: »Se så, kamrat, tag nu hit din fiol, så skall
jag spela och du kan få hvila dig eller dansa, hvilket du
vill.» Detta skedde; Sparren spelade upp de allra vackraste
polskor, han kunde, och sällskapet blef alldeles förtjust,
så att, när Sparre, sedan han hållit på en god stund, ville
sluta och återlämna fiolen, kommo de omkring honom
och sade: »Nej tack, far lille, brännvin och annan traktering
skall du få så mycket du vill, men spela skall du.» Sparren
måste fortfara, till dess han blef alldeles uttröttad, då
han ändtligen fick sluta. Emellertid efter en tid fiek
han underrättelse från Stockholm, att den blesserade kom
sig, och han kunde således utan risk återvända dit. Ett
par år därefter blef Sparren förlofvad med en fröken
Lewen-haupt, hvilkens föräldrar bodde i Kalmar län; en gång
då Sparren var där hos fästmön och te skulle serveras,
inkom frökens kammarjungfru för att hjälpa till vid
serveringen. När hon kom fram till Sparren med brickan,
å hvilken tebrödet fanns, och såg på honom, bleknade
hon, släppte hela brickan och sprang ut; fröken
Lewen-haupt skyndade efter och frågade, hvad som gick åt henne.
Kammarjungfrun svarade: »Kan frökens fästman spela
fiol?» Fröken: »Ja, det kan han.» Jungfrun: »För
Guds
skull akta sig fröken, han är icke någon baron utan en
förklädd sjöman; jag vet det, ty jag dansade med honom
på Anna Lisas bröllop för ett par år sedan, och vet
fröken, det är så mycket säkrare, som alla flickorna voro
tokiga i honom, för han var så vacker.» (Förmodligen hade
den vackre sjömannen gjort sin kur för flickan.) Fröken
Lewenhaupt gick in igen och sade till Sparren: »Hör du,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
