- Project Runeberg -  Från Karl XIV Johans dagar : Historiska anteckningar /
179

(1907) [MARC] Author: Georg Ulfsparre With: Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hända vidare, att Schulzenheim uppdrogs utrikesportföljen,
då han bär sig så dumt åt. Han borde hafva förstått,
att det nu just var ett tillfälle att inför de utländska
makternas ministrar här få skryta med, att vår regering visste
mer än andra, och således i stället för att söka hålla
underrättelsen hemlig hade han bort yppa allt hvad depeschen
innehöll.

(En anekdot, livars enda betydelse är, att den visar, att Karl Johan
fordrade punktlig lydnad af sin uppvaktning.)

En dag hade min enskilda föredragning ägt rum icke
som vanligt uti konungens sängkammare utan i rummet
bredvid, med utsikten åt Norrbro. Efter dess slut gick’
konungen af och an i rummet och jag bredvid honom. I ett
hörn af rummet satt grefve Lewenhaupt vid ett bord och
skref. Konungen talade mycket om rabulisteri och om
ständerna vid den då pågående 1840 års riksdag, med
hvilkas åtgärder han var högst missnöjd, och hviskande vid
mig sade han: »de otacksamma», och straxt därpå, vändande
sig till Lewenhaupt, yttrade han: »Ni hörde inte, hvad jag
sade till Ulfsparre, herr grefve?» Lewenhaupt: »Nej, sire;
men jag vet i alla fall, hvad det var.» Konungen: »Nå,
hvad var det då?» Lewenhaupt: »Ers Majestät sade ’de
otacksamma’.» Konungen: »Ja, det är ju också sant.»
Saken var den, att konungen brukade ofta säga detta ord,
när det var fråga om rikets ständer, och därför tog
Lewenhaupt för gifvet, att det var det, han hviskade till mig.

Karl Johan tyckte i allmänhet icke om att man gjorde
anmärkningar vid något, som han dikterat, men om han
fann anmärkningen riktig, tog han det ej illa. En dag,
sedan jag hade slutat min föredragning tog konungen ett
papper, som låg på bordet och lämnade mig under yttrande:
»Här är en skrifvelse till ständerna, som jag har dikterat,
och som skall expedieras af statssekreteraren för
krigs-ärenden. Läs den och säg mig, om ni har någon anmärkning
att göra däremot.» Jag läste den, och då jag återlämnade
densamma, sade jag: »Om Ers Majestät ej tar illa upp,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gufkxjd/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free