Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall jag be Ers Majestät täckas tillåta mig att fästa dess
uppmärksamhet på ett ord, som står här, men som jag
tror ej borde vara med.» Konungen: »Nå, hvad är det då.»
Jag: »Ers Majestät har sagt: ’och konungen blef tvingad...’
Sire, efter min mening kan konungen aldrig bli tvingad.
Finner Ers Majestät icke, att ett annat ord borde
användas?» Konungen: »Det är alldeles riktigt, ni har rätt; jag
skall
andra det där; jag tackar er, Ulfsparre.»
Jag har på ett annat ställe nämnt, att jag skulle
berätta, huru olycklig konung Karl Johan själf kände sig
däröfver, att han genom polismästaren, sedermera
justitie-kanslern Nermans åtgärder blifvit misstrogen mot alla
och misstänksam. Se här ett exempel därpå, som rörde
mig. I medio af november 1837 hade konungen hållit
konselj; klockan 10 på aftonen hade jag slutat min
föredragning och gick hem. Konseljen fortfor för de öfriga
expeditionerna. Jag var trött och började kläda af mig
för att lägga mig, då ett starkt bultande på porten hördes,
och straxt därpå insläpptes till mig en ordonnans med en
biljett, som innehöll befallning, att jag skulle genast
komma upp till konungen. Jag klädde då åter på mig och begaf
mig af. På gatan träffade jag statsrådet friherre
Schulzen-heim, som sade mig, att konungen var mycket ond på mig.
Jag frågade af hvad orsak. Schulzenheim berättade då,
att konungen hade strax efter min bortgång yttrat till
statsråden: »Det var sant, mina herrar, vi måste bli färdiga
med den där förordningen om järnet, som vi diskuterat
flera gånger.» Statsråden hade då upplyst konungen om,
att H. Maj: t hade redan af gjort den för 3 veckor sedan.
Konungen åter påstod, att han aldrig hade fattat sitt beslut
i saken och blef mycket ond. Statsrådet
åberopadfc* statsrådsprotokollet, som innehöll beslutet. Konungen svarade
därpå: »Jag vet inte, hvad ni sätter i era protokoll, men
jag vet, att jag aldrig har fattat beslut i det där
ärendet», och befallde genast, att jag skulle efterskickas. Jag
kom upp och bad kammarherren genast anmäla mig; han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
